Maträtter och livsmedel

För andra betydelser, titta föda (olika betydelser).

Mat existerar ett substans likt intages från organismer på grund av för att erhålla inom sig näring samt syftar vanligen vid dem näringsmedel såsom människor äter, kallad livsmedel. föda existerar oftast från animaliskt alternativt vegetabiliskt ursprung, dock flera undantag finns.

Mat existerar ej bara fysiologiskt nödvändigt till mänsklig överlevnad utan besitter även flera viktiga sociala samt kulturella funktioner. föda omgärdas ofta från sociala, kulturella samt religiösa konventioner likt inom varierande grad reglerar vad liksom äts, samt fanns samt hur detta äts. detta existerar vanligt för att konventionerna varierar inom olika delar från världen samt till olika samhällsklasser.

enstaka sektion konventioner existerar direkt relaterade mot problem att diskutera ifall hur man bör handskas tillsammans med föda på grund av för att undvika matförgiftning medan andra agerar statusmarkör till för att märka ett individs samhällsklass.

Produktion, leverans samt konsumtion besitter sedan många utdragen tidsperiod igen varit kulturellt samt socialt viktigt, dock även ekonomiskt samt politiskt betydelsefullt.

inom modern tidsperiod besitter dessutom mer uppmärksamhet givits även åt dem miljöaspekter liksom existerar förknippade tillsammans föda samt mathantering^[1] samt hur matvanor påverkar folkhälsan^[2][3].

Livsmedel

I flera länder finns lagstiftning liksom både definierar vilket vilket klassas liksom att ge liv till människor samt vilt samt reglerar hanteringen från att ge liv.

inom EU:s förordning angående livsmedelshygien^[4] definieras varenda ämnen alternativt varor som existerar avsedda, alternativt rimligen är kapabel förväntas, för att förtäras från människor vilket livsmedel. Detta existerar oberoende från angående dem existerar bearbetade, delvis bearbetade, alternativt obearbetade. Livsmedel inbegriper drycker samt samtliga ämnen, inklusive vätska, såsom medvetet tillförts livsmedlet beneath dess skildring, beredning alternativt behandling.

Detta betraktas ej såsom livsmedel i enlighet med EU:s förordning:

1. foder
2. levande varelse, utom ifall dem besitter behandlats till för att släppas ut vid marknaden liksom livsmedel
3. växter före skörd
4. läkemedel inom den fras liksom avses inom rådets direktiv 65/65/EEG samt 92/73/EEG
5. kosmetika inom den fras likt avses inom rådets direktiv 76/768/EEG
6. tobak samt tobaksprodukter inom den fras såsom avses inom rådets direktiv 89/622/EEG
7. narkotika alternativt psykotropa ämnen inom den fras vilket avses inom Förenta nationernas allmänna narkotikakonvention ifrån 1961 samt inom Förenta nationernas överenskommelse ifrån 1971 ifall psykotropiska ämnen
8. restsubstanser samt främmande ämnen

Produktion

Tidigt klarade sig människan genom för att jaga samt leta efter att ge liv inom naturen.

beneath senare stenålder domesticerades ett sektion varelse samt framför allt lärde sig människan för att bruka jorden samt vid därför vis producera föda utan för att behöva jaga alternativt leta efter föda. Trots för att inslag från jaktverksamhet samt letande ännu förekommer existerar jordbruk samt boskapsuppfödning dem dominerade framställningssätten från föda inom dem flesta samhällen.

Distribution

Mat äger tidigare framställts huvudsakligen på grund av plats konsumtion, ofta ursprunglig samt främst till detta egna hushållet, dock idag konsumeras detta mesta från maten långt försvunnen ifrån dem platser var den framställs.

Detta äger ökat betydelsen från distributionsledet på grund av föda. detta existerar ett tillväxt liksom både bygger vid samt existerar enstaka sektion från internationell samt urbanisering.

Konsumtion

Långt ifrån allt ätligt bedöms mot vardags liksom föda, samt vilket likt räknas såsom föda varierar många mellan olika samhällen samt grupper inom tidsperiod samt boende.

detta mänskliga intresset på grund av föda äger gett upphov mot enstaka grundlig litteratur inom ämnet liksom mot ett mängd olika tekniker på grund av beredning samt matlagning. dem flesta länder, regioner alternativt folkgrupper äger sina egna matlagningstraditioner samt kulinariska regler liksom mot modell italiensk alternativt indisk föda.

Hälsoaspekter

Sammansättning samt storlek från kost existerar direkt relaterat mot hälsofrågor.

Detta kommer mot formulering såväl inom rika länder tillsammans med således kallade välfärdssjukdomar likt inom fattiga länder var undernäring kunna existera en ofta återkommande bekymmer. Hälsosamma matvanor existerar korrelerade minskad fara för:

• Cancer^[5]
• Diabetes typ 2^[6]
• Höga halter från blodfetter^[7]

Matvetenskaper

Mat behandlas ur vetenskaplig synvinkel från enstaka utdragen rad discipliner.

Inom näringslära, alternativt näringsfysiologi, forskar man kring matens konsekvens vid människors välbefinnande. Inom olika områden från miljövetenskapen, såsom ekotoxikologi samt miljökemi, letar man efter samband mellan föda samt miljö. Exempelvis undersöks resultat från jordbruks- samt fabriksutsläpp vid miljön, samt hur olika tillsatser, mot modell sötningsmedel samt smakförstärkare, påverkar miljön.

Även vetenskaper likt sociologi, antropologi samt etnologi intresserar sig inom upphöjd grad till hur föda produceras, distribueras samt konsumeras. Matlagning samt matkultur studeras även inom gastronomi.

Matpolitik

Idag existerar produktionen från föda ekonomiskt många betydelsefullt tillsammans med flera aktörer, ifrån enskilda småjordbrukare mot multinationella handels- samt matföretag.

Jordbruk, djurhållning, samt leverans samt konsumtion från föda äger stora konsekvenser till natur samt miljö. föda samt matrelaterade ämnen existerar därför även viktiga politiskt inom flera länder samt även internationellt. Den globala obalans vilket råder då detta gäller resurs vid föda leder mot etiska problem att diskutera angående rätt och jämlikhet samt lika rättigheter, samt existerar direkt relaterad mot internationella hjälpinsatser, sålunda kallade matprogram, ofta inom regi från FN:s Världslivsmedelsprogram.^[8]

Se även

Källor

Vidare läsning

• Kenneth F.

  Kiple & Kriemhild Coneè Ornelas (red.) The Cambridge world history of food, New York: Cambridge University Press, 2000, ISBN 0-521-40216-6

• Alan Davidson, The Oxford companion to food, Oxford: Oxford University Press, 1999, ISBN 0-19-211579-0
• Lillemor Abrahamsson tillsammans flera. (red.) Näringslära på grund av högskolan, Stockholm: Liber, 2006, ISBN 91-47-05239-2

Externa länkar

Svenska Diabetesförbundets förhållningssätt mot mat

Vi vid Diabetesförbundet önskar förstås för att varenda liksom lever tillsammans med diabetes bör ett fåtal en därför god liv vilket möjligt.

Vägen mot målet kunna dock titta helt olika ut, samtliga mår ej utmärkt från noggrant identisk kosthållning, noggrann vilket varenda ej mår utmärkt från identisk typ alternativt dos från läkemedel. oss både önskar samt behöver acceptera för att människor existerar olika. på grund av vissa känns traditionell diabeteskost såsom en självklart omröstning medan andra tilltalas mer från medelhavskost alternativt LCHF. 

Svenska Diabetesförbundet kunna inte någonsin ersätta vården inom ämnen kring kost samt din behandling, utan oss hänvisar mot dem rekommendationer såsom Socialstyrelsen ger.

oss betonar däremot vikten från för att sjukvården besitter aktuell förståelse angående vilket liksom är kapabel ge positiva effekter på grund av hälsan vid kreditkort samt utdragen sikt. många viktigt existerar även för att dem råd samt detta stöd ni får kring kosten anpassas efter just dig såsom individ, eftersom samtliga koster samt samtliga livsmedel ej passar alla.

Socialstyrelsens vägledning ifall föda nära diabetes

2011 gavs skriften "Kost nära diabetes" ut var Socialstyrelsen lyfter fram fyra olika kosthållningar samt enstaka rad olika livsmedel såsom inom undersökning demonstrerat sig ge förbättringar vid blodsocker, blodfetter samt kroppsvikt.

Även andra kosthållningar diskuteras dock var saknas inom dagsläget tillräckligt tillsammans med vetenskapligt underlag till för att Socialstyrelsen bör behärska rekommendera dessa även vid utdragen sikt.

Föreslagna koster samt livsmedel

De koster liksom ingår inom Socialstyrelsens vägledning är:

• Traditionell diabeteskost 
• Måttlig lågkolhydratkost 
• Medelhavskost 
• Traditionell diabeteskost tillsammans med lågt glykemiskt index (GI-kost) 

Det finns även stöd på grund av för att vissa livsmedelsgrupper samt drycker förmå artikel utmärkt nära diabetes.

Dessa existerar vegetabilier, baljväxter, vattenlevande djur, hälsosamt, fruktbarhet, nötter samt jordnötter. detta kunna räcka tillsammans för att förtära mer från dessa saker samt samtidigt minska vid andra mindre lämpliga livsmedel.

Strikt lågkolhydratkost samt andra koster

Många från våra medlemmar berättar angående andra kosthållningar vilket fungerar god på grund av dem, därför vilket strikt lågkolhydratkost, LCHF (low carbohydrat high fat), stenålders kost alternativt 5:2.

Dessa erfarenheter bör tas tillvara. i enlighet med Socialstyrelsen existerar detta ännu oklart angående dessa koster existerar utmärkt vid sikt nära diabetes då detta ännu saknas tillräckligt vetenskapligt underlag samt studier vilket bedömer eventuella risker ovan ett längre tid. Kunskapen angående olika kosthållningar nära diabetes kommer förhoppningsvis öka dem närmaste åren.

Vi vid Diabetesförbundet önskar uppmuntra mot för att testa dig fram mot enstaka kosthållning såsom fungerar till just dig.

oss önskar även uppmuntra dig mot en nära samarbete tillsammans vården. Tillsammans kunna ni titta ifall ni existerar vid korrekt väg tillsammans med den kosthållning ni väljer.

Läs mer

Socialstyrelsen har tagit fram vägledningen "Kost nära diabetes". Vägledningen beskriver enskilda livsmedel samt koster såsom kunna existera utmärkt nära diabetes.