Laga mat på stenåldern

Det finns belägg vid kokgropar 10.000 tid bakåt inom tiden och används inom vissa kulturer än idag. Receptet alternativt beskrivningen existerar generell samt ger lite råd samt råd på grund av för att vandra vidare inom praktiken

Recept
Ett anvisning på grund av ett kokgrop blir enstaka utgångspunkt på grund av egna upptäckter beroende vid råvaror.

Innan man sätter igång existerar detta viktigt för att tänka vid brandfaran.

Undvik för att anlägga gropen var rötter samt vegetation förmå sprida elden samt äga ständigt ingång mot vatten.

För för att smaker bör utvecklas existerar förarbetet tillsammans med smakgivande tillsats viktigt. Saltningen existerar grunden.

För 1 liter en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig används ett 1 dl jod-fritt krydda. en par sockerbitar rundar från saltsmaken samt uppskattas från vissa.

koka upp samt låt svalna.

Råvaran, bevingat djur, sjömat alternativt animalisk föda, läggs inom den avsvalnade saltlagen samt ställs kallt. animalisk föda är kapabel ligga ner inom ca 2 dygn till för att lagen bör tränga in. bevingat djur förmå man räkna tillsammans med något dygn samt vattendjur går snabbare.

Förutom krydda existerar all ytterligare smakgivande tillsats även betydande till slutresultatet.

Örter samt andra kryddor blandas inom saltlagen samt även vätskan tillför smakförmåga angående man tex använder alkoholhaltig istället till vatten.

En kokgrop består från enstaka grop inom marken, gärna inom sandig alternativt ytterligare lättarbetad mark. Finns detta moss vilket täcker titta då mot för att gräva sålunda för att man behåller en lock vilket senare bör läggas över.

Diametern bestäms från den mängd såsom skall tillagas.

ett utgångspunkt på grund av enstaka mindre grop existerar ca 50-60 cm åt sidorna samt vid djupet. ett stationär kokgrop förmå kläs in tillsammans med flat stenar. Ca 50 knytnävsstora stenar läggs nära sidan från gropen liksom enstaka försvarlig mängd lågväxtväxt likt plockas inom fuktig mark. 1 famn ved antänds inom gropen samt ytterligare ett flamma antänds på grund av för att värma stenarna.

enstaka enklare väg existerar för att värma stenarna ovan den inledande elden. Då behövs enstaka eldkorg från sträckmetall. Elden upprätthålls tillsammans med fler famnar beneath ett timme,

För den inbitne stenåldersmänniskan bör råvaran packas in inom en näverpaket. detta kräver lite övning. Näver tas bäst vid våren samt är kapabel sedan blötläggas före användning på grund av för att bli mjukt. en annat enklare alternativ existerar för att nyttja folie såsom även existerar enklare för att försluta.

Om man använder näver rullas råvaran in inom näver samt försluts.

utför man enstaka rulle bör ändarna förslutas tillsammans moss. fullfölja man en platt box tillverkas klykor från grenstumpar likt klyvs enstaka bit längs kvist därför för att nävret vid därför sätt förmå förslutas. en alternativt flera box tillsammans olika innehåll är kapabel för tillfället tillverkas inom väntan vid för att värmen stiger inom gropen

 

När elden avtar skall således många från glöden liksom möjligt avlägsnas.

en lager från stenar läggs inom botten. Täck tillsammans en lager från blöt moss samt sedan matpaketet. Mer moss läggs ovanpå på grund av för att skydda paketet. ett bit näver alternativt folie läggs ovan samt sedan återstående stenar. Allt försluts tillsammans mark samt ev. detta lock man sparat. Ti8llagningstiden beräknas mot ca. 1 timmer per kilo råvara.

Nu återstår för att tömma gropen därför för att man kommer åt matpaketet.

plats försiktig samt använd handskydd samt ev. apade till för att nå paketet, Låt paketet vila ett stund innan detta öppnas. beneath tiden förbereds tillbehör samt matplatsen förbereds.

 

Fakta ifall Kokgrop
Det finns spår från kokgropar vilket användes till ca 10.000 tid sedan. inom Skandinavien finns fynd ifrån ca 6000 kalenderår.

Metoden går ut vid för att gräva enstaka grop, gärna inom sandmättad mark var arbetet underlättas samt brandfaran existerar mindre. Knytnävsstora stenar, 10-20 st. läggs vid enstaka flamma beneath minimalt enstaka 60 minuter Förr användes blötlagd näver till för att utföra en försändelse runt maten. Tidningspapper vilket blötlagts existerar även ett metod  likt använts. Idag existerar aluminiumfolie en operativ hygieniskt alternativ.

Gropen man gräver bör existera ca 50 cm djup. Dessutom behövs knytnävsstora stenar såsom bör räcka liksom underlag samt täckning mot råvaran. på grund av för att värmen ej bör försvinna behövs en jordlager ovan samt en ”lock” från torv likt täcker kokgropen. en lager från stenar flyttas mot kokgropen, detta inslagna matpaketet läggs vid samt återstående stenar läggs ovanpå.

röja snö lite mark alternativt småsten ovan samt lägg slutligen vid torvlocket.

Fisk grundsaltas ock övriga tillbehör packas tillsammans inom paketet, gärna tillsammans lite fett. Beräkna ca 30 minuter på grund av en fiskpaket tillsammans med portionsfisk.

Kött tillsammans tillbehör bör man låta ligga ner inom sitt kolli inom ca ett timme.

För för att dem olika tillbehören bör bli klara samtidigt därför skärs t.ex.

potatisen inom mindre bitar.

Metoden fullfölja för att smakerna bevaras inom detta täta paketet samt metoden existerar spännande för att testa vid tillsammans enstaka världsomspännande användning inom tusentals år.

När tiden uppnåtts lyfter man försvunnen torvlocket samt tar fram matpaketet, öppnar samt serverar tillsammans med eventuella tillbehör.

Viktigt för att tänka vid eldfaran eftersom kokgropen blir många varm.

Forskning kring medeltidens mat försöker förklara livsmedel, matlagningsmetoder samt matvanor liksom förekom inom europeiska samhällen beneath medeltiden, enstaka period liksom sträcker sig ifrån cirka kalenderår 400 e.Kr.

mot 1500 e.Kr. beneath denna period etablerades flera nya vanor inom kosthållning samt matlagning ovan all Europa samt flera från dessa blev ett bas till dem moderna europeiska köken. försändelse samt överföring fanns betydligt långsammare än idag, vilket omöjliggjorde alternativt fördyrade köp tillsammans med flera typer från föda. dem rika kunde emellertid låta sina matvanor påverkas från importerade anvisning samt ingredienser, samt successivt spred sig främmande kulturers matvanor även mot dem lägre klasserna.

Medeltiden fanns ett period då missväxt samt svält fanns vanligt samt massiv skillnad rådde mellan fattig samt rik. nära senmedeltiden stiftades ofta överflödsförordningar, lagar vilket justerade inom vilken mån varenda samhällsklass fick märka sin ställning eller tillstånd, tillsammans exempelvis textilier samt föda. Sociala alternativt medicinska normer kunde även diktera för att den arbetande befolkningens föda skulle existera mindre förfinad än elitens kost.

Logiken på baksidan detta plats för att grovt jobb fordrade grov föda samt för att detta plats ett gudagiven ordning.

Bröd plats detta vanligaste livsmedlet inom varenda samhällsklasser samt fanns nära sålunda gott likt varenda måltid. Spannmålen dominerade även inom form eller gestalt från gröt, välling samt pasta. Soppor, grytor samt stuvningar fanns dem vanligaste rätterna samt ingredienser liksom användes ovan all Europa plats mandlar, oftast inom struktur från mandelmjölk, verjus (den något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör saften från omogna druvor), alkoholhaltig samt vinäger, gärna kombinerat tillsammans med sötningsmedel alternativt honung på grund av dem likt ägde råd.

Fläsk samt kyckling förekom inom varenda regioner, samt särskilt inom norr åt man stora mängder sill samt torsk.

Måltider

[redigera | redigera wikitext]

Under medeltiden intogs vanligen numeriskt värde måltider per dag; kvällsmål någon gång mellan klockan 10.00 samt 14.00 samt en måltid som äts på kvällen sent vid eftermiddagen alternativt aftonen.

Systemet tillsammans numeriskt värde måltider förblev stabilt beneath senmedeltiden. Mellanmål plats vanliga, dock plats även ett fråga ifall social ställning eller tillstånd eftersom dem likt ej behövde utföra kroppsarbete kunde avstå ifrån dem.^[1]Frukost plats något såsom adel, präster samt medlemmar från religiösa ordnar undvek eftersom detta ansågs syndigt för att avbryta nattens fasta på grund av tidigt vid dagen.

från praktiska skäl åt arbetsklassen en morgonmål samt detta plats även tolererat för att små människor, kvinnor samt äldre gjorde detta. Sena måltider (reresoper, från occitanskarèire-sopar "sent kvällsmål") tillsammans många mängder alkohol ansågs osedliga. Dessa sena måltider blev ofta förknippade tillsammans syndiga förehavanden vilket hasardspel, grova skämt samt oanständigt flörtande.^[2] Mindre mellanmål fanns vanliga (trots för att även dem ansågs opassande från den tidens moralister) samt person som arbetar kunde erhålla tillägg från sina arbetsgivare på grund av för att köpa enstaka mindre matbit för att förtära vid raster.^[3]

Etikett

[redigera | redigera wikitext]

Under senare delen från medeltiden fanns enstaka trend för att inom viss mån försöka undkomma den stränga kollektivism liksom genomsyrade perioden.

Måltiden plats enstaka social incident, noggrann såsom varenda andra aspekter från medeltida livsstil. bota hushållet, inklusive tjänare, skulle förtära tillsammans. för att dra sig undan på grund av för att förtära vid personlig grabb alternativt tillsammans enstaka alternativt numeriskt värde nära vänner ansågs slösaktigt samt snudd vid misstänkt inom enstaka planet var varenda inom samhället plats beroende från varandra till för att överleva.

vid 1200-talet rådde exempelvis den engelske biskopen från LincolnRobert Grosseteste grevinnan från Lincoln för att "förbjuda kvällsmål samt en måltid som äts på kvällen utanför matsalen, inom hemliga samt privata gemak, till detta leder mot slöseri samt ger ingen ära åt herre alternativt fru."^[4] han rådde även grevinnan för att hålla ögonen vid tjänarna sålunda för att dem ej smet iväg tillsammans med matrester till för att avnjuta dem sent vid kvällstid istället till för att skänka dem mot fattiga likt allmosor.

Det finns beskrivningar från bordsskick nära större banketter beneath senmedeltiden, dock betydligt färre återgivningar från hur eliten intog vardagsmål alternativt hur allmogen samt dem fattiga åt sin föda. Man är kapabel dock utgå ifrån för att detta ej förekom utsvävningar vilket flerrättersmiddagar, kryddor samt handtvätt inom parfymerat en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom enklare hem.^[5] inom rika hushåll försågs gäster tillsammans dricksvatten samt rena linnehanddukar före samt efter måltiden sålunda för att dem kunde tvätta händerna.

Sociala normer gjorde detta svårt till kvinnor för att upprätthålla den stereotypa bilden från för att artikel nätta samt rena medan dem avnjöt enstaka storslagen måltid, samt detta fanns vanligt på grund av värdens fru för att förtära inom enskilt utrymme tillsammans med sitt följe. denna kunde efter för att äga avklarat huvudsaken från detta praktiska handlingen att äta att koppla eller förena med något sig mot gästerna lagom mot desserten.

Överlag plats dem högre ståndens fina tillställningar en rent manligt nöje samt detta fanns ovanligt för att andra än många högt stående gäster tog tillsammans med sig sina fruar. Den sociala hierarkin bekräftades genom bordsskicket var dem från lägre rang skulle hjälpa dem från högre rang, var yngre skulle hjälpa äldre, samt var män skulle bespara kvinnor risken för att befläcka textilier samt rykte genom för att hantera föda vid en okvinnligt sätt.

Delade dryckeskärl plats vanligt även nära viktiga banketter på grund av varenda utom dem maximalt ansedda såsom satt nära värdens arbetsyta. Likaså förväntades detta för att man skulle avbryta bakverk samt skära upp animalisk föda åt sina bordsgäster.^[6]

Mat serverades på grund av detta mesta vid tallrikar alternativt direkt ur kokkärlen samt dem ätande tog sin portion ifrån serveringsfaten samt placerade vid enstaka personlig skiva tillsammans hjälp från skedar alternativt tillsammans händerna.

Genom större delen från medeltiden samt långt in vid 1600-talet bestod tallrikar från virke alternativt tenn, alternativt från några dagar gammalt bakverk från lägre standard vilket skars mot nära bordet. inom fattigare hushåll åt man ofta maten direkt ifrån bordet, likt ofta kunde äga fördjupningar på grund av föda. Knivar användes på grund av för att skära tillsammans alternativt till för att ta krydda ur dem gemensamma saltkaren, samt gäster förväntades äga tillsammans med enstaka personlig kniv; enbart högt ärade gäster försågs tillsammans enstaka verktyg från värden.

Gafflar användes ej inom Europa inom någon större utsträckning förrän fram emot 1700-talet samt beneath renässansen endast inom Italien. Synen vid gaffeln liksom bestick beneath högmedeltiden illustreras väl från reaktionerna vid den bysantinska prinsessan Teodora Doukainas bordsskick. denna gifte sig kalenderår 1075 tillsammans med Domenico Selvo, dogen från Venedig, dock orsakade skandal bland venetianarna genom för att låta sin föda skäras upp från hennes eunucker samt sedan förtära den tillsammans med enstaka gyllene bestick.

Denna nymodighet uppfattades liksom sålunda skamlöst högfärdig för att biskopen från Ostia, Peter Damian, senare hänvisade mot den utländska gemålen liksom "...den venetianske dogens fru vars lekamen efter hennes delikata excess helt ruttnade bort."^[7]

Matlagning

[redigera | redigera wikitext]

All medeltida matlagning skedde tillsammans hjälp från flamma, (spisar blev ej vanliga förrän vid 1800-talet) samt varenda kockar fanns tvungna för att behärska konsten för att laga föda ovan öppen flamma.

Ugnar fanns vanliga, dock dem plats kostsam för att bygga samt fanns bara inom större hushåll samt bagerier. detta fanns vanligt för att samhällen gemensamt ägde ugnar till för att försäkra sig angående för att den livsviktiga brödbakningen plats tillgänglig till varenda. detta fanns även mindre, flyttbara ugnar likt kunde fyllas tillsammans föda samt sedan täckas tillsammans med brinnande kol alternativt varm rester efter förbränning, samt även större ugnar vid hjul från vilket ställe man kunde sälja pajer samt andra bakverk inom medeltida städer.

till dem flesta människor lagades föda mestadels inom enklare grytor eftersom detta plats detta maximalt bränsleeffektiva sättet för att laga föda samt vid detta viset gick man heller ej miste angående näringsrikt kokspad. Maten beneath medeltiden fanns ofta betydligt fetare än idag, inom samtliga fall på grund av dem såsom ägde råd.^[8] detta ansågs ej artikel en hälsoproblem; kroppen behövde fettreserver, eftersom flera arbetade hårt samt bostäderna artikel kalla samt dragiga.

Kroppsidealen fanns även annorlunda; plats man rik skulle man gärna visa upp detta tillsammans lite hull (särskilt bland män) samt detta plats inom allmänhet bara dem många fattiga alternativt sjuka vilket fanns smala.^[9]

Den ledande uppfattningen inom den västerländska gastronomin idag existerar för att sött samt krydda endast tillsammans med erhålla undantag bör blandas, en ideal såsom uppstod inledningsvis inom detta franska hovköken beneath sent 1600-tal.

vid medeltiden kunde bär utan bekymmer kombineras tillsammans med animalisk föda, vattenlevande djur samt hönsägg. en anvisning vid Tart dem brymlen, ett sorts fiskpaj ifrån receptsamlingen Forme of Cury ifrån sent 1300-tal, innehåller ett blandning från fikon, russin, äpplen, päron samt sjömat (lax, ungtorsk alternativt kolja) tillsammans urkärnade plommon beneath pajskalet.^[10] detta ansågs viktigare för att rätten passade in vid den dåtida uppfattningen ifall precis läkemedel samt kostlära vilket grundade sig vid humoralpatologi.

Detta innebar för att föda behövde balanseras tillsammans andra ingredienser samt ingredienser beroende vid hur dess inneboende natur uppfattades. mot modell ansågs vattenlevande djur existera väldigt kall samt fuktig samt skulle därför tillagas vid en sätt liksom värmde samt torkade ut, såsom stekning alternativt bakning inom matlagningsapparat samt helst smaksättas tillsammans varma samt torra kryddor; nötkött ansågs existera kallt samt fuktigt samt skulle därför helst kokas; fläsk plats varmt samt fuktigt samt skulle därför grillas alternativt bakas.^[11] inom några receptsamlingar anges alternativ mot ingredienser var humorala attribut ansågs viktigare än snarlikhet inom smakupplevelse.

inom en anvisning vid kvittenpaj anges kål såsom en fullgott alternativ, samt inom en annat likställs rovor tillsammans med päron.^[12]

Det medeltida köket

[redigera | redigera wikitext]

I dem flesta hushåll lagade man föda ovan ett öppen eldstad inom mitten från bostaden till för att utnyttja värmen ifrån elden således effektivt såsom möjligt. Detta upplägg fanns vanligt även inom större samt rikare hushåll större delen från medeltiden.

Mot senmedeltiden utvecklades successivt en separat kök, ursprunglig genom för att eldstaden flyttades in mot väggen samt senare genom för att detta placerades inom enstaka fristående byggnad vilket hängde samman tillsammans huvudbyggnaden genom enstaka överbyggd gångväg alternativt en rad av bågar vanligtvis i en byggnad eller ett spelcenter. vid sålunda vis kunde man undvika rök samt matos samt detta minimerade även risken till för att ett eldsvåda skulle behärska sprida sig ifrån dem flera eldstäderna inom storköken.

Många primär varianter från moderna matlagningstillbehör, likt stekpannor, grytor, kastruller samt våffeljärn, fanns redan vid medeltiden, även angående flera från dem fanns till kostsam på grund av detta genomsnittliga hushållet. ett massiv variation från spett fanns såsom kunde användas till för att tillaga allt ifrån späda vaktlar mot läka oxar. detta fanns även upphängningsanordningar tillsammans justerbara krokar vid vilka grytor kunde hängas på grund av för att underlätta arbetet för att snabbt ta försvunnen grytor såsom höll vid för att förtäras nära alternativt koka ovan.

Redskapen hölls ofta ovan enstaka öppen flamma alternativt vid en stativ direkt ovan glöden. detta fanns även enstaka mängd olika sorters knivar, slevar samt rivjärn. inom rika hushåll fanns en från dem vanligaste redskapen morteln samt silen (oftast från tyg) eftersom flera anvisning fordrade för att råvarorna skulle finhackas, silas samt kryddas antingen före alternativt efter tillagning – näringen inom finfördelad föda ansågs kroppen enkel behärska ta upp.

detta gav även kompetenta kockar enstaka chans för att skapa maten inom diverse fantasifulla former. en typiskt tillvägagångssätt plats för att flå samt rensa en vilt, mala köttet samt blanda detta tillsammans med kryddor samt andra ingredienser samt sen stoppa tillbaks detta inom sitt eget skinn, alternativt för att skapa detta mot en helt annat djur.^[13]

Köksbesättningen inom dem riktigt stora hoven vilket hölls från adel samt monarker kunde ofta bestå från flera hundra personer: Bagare, våffelmakare, såsmakare, förrådsmästare, slaktare, skärare, mjölkpigor, hovmästare samt oräkneliga kökspojkar.

Vanliga hushåll klarade sig oftast vid ved vilket kunde plockas ifrån omgivande träd, medan storköken tillsammans jämna mellanrum fanns tvungna för att strukturera försörjningen från ved på grund av för att laga föda åt flera hundra personer. inom Du fait ni cuisine ("Om matlagning"), ett avhandling angående matlagning ifrån 1500-talet, ger mäster Chiquart, chefskock mot Amadeus VIII, hertig från Savojen, rekommendationer på grund av enstaka tvådagarsbankett.

Inför enstaka tvådagarsbankett råder Chiquart enstaka chefskock för att säkra minimalt 1000 vagnslaster "prima, torr ved" samt enstaka hel lada kol.^[14]

Lagring

[redigera | redigera wikitext]

Konservering från föda ägde ej ändrats många sedan antiken samt detta skedde inga större omvälvningar förrän konservburken uppfanns vid 1800-talet. Tidigare ägde detta vanligaste sättet för att konservera varit för att utsätta livsmedel till klimat samt bris på grund av för att dra ut fukt samt på det sättet öka hållbarheten hos allt ifrån säd mot animalisk föda.

uttorkning från föda fungerade genom den drastiskt reducerade aktiviteten hos dem vattenberoende mikroorganismer vilket orsakar förruttnelse. inom varmare klimat gjordes detta främst genom för att soltorka föda, medan man inom kallare klimat, särskilt längs Norges kust, utsatte livsmedel till dem starka vindar såsom ofta råder var (särskilt på grund av framställningen från kabeljo), inom ugnar, källare, vindar samt ibland även inom bostaden.

Att utsätta livsmedel på grund av kemiska processer såsom rökning, saltning (i krydda alternativt lake) alternativt konservering gjorde för att den höll sig längre. dem flesta från dessa metoder tillförde även nya smaker mot maten. Rökning samt saltning från boskap vilket slaktades sent vid hösten plats ett vanlig plan på grund av för att dels förse hushåll tillsammans animalisk föda ovan vintern, dels för att undvika slösa foder vid boskapen beneath dem magra vintermånaderna.

fett plats nästan ständigt hårt saltat (5-10% salthalt) på grund av för att ej härskna på grund av snart, något liksom gjorde för att detta även kunde säljas vid export. vegetabilier, oval form samt vattendjur lades ofta in inom tätt packade krukor tillsammans med saltlag liksom ofta även innehöll något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör vätskor (citronsaft, verjus alternativt vinäger).

ett ytterligare teknik fanns för att försegla maten inom en lager från sötningsmedel alternativt honung genom för att koka detta inom enstaka sockerlag, liksom sedan maten förvarades inom. för att uppmuntra jäsning fanns även vanligt; man gjorde alkoholhaltiga drycker från spannmål, fruktbarhet samt druvor var alkoholen verkade desinficerande, även bakterier användes - mejeriprodukt syrades mot filmjölk alternativt tillskott från löpning på grund av ystning mot mejeriprodukt likt sen kunde lagras.^[15]

Kockyrket

[redigera | redigera wikitext]

Den stora merparten från den europeiska befolkningen innan industrialiseringen levde inom små byar vid ruralt område alternativt inom isolerade gårdar.

Normen fanns självförsörjning samt endast ett små andel från jordbruksproduktionen såldes vid marknader alternativt exporterades. Större städer plats undantag samt behövde erhålla sin försörjning ifrån kringområden såsom stod inom proportion mot storleken vid samhället samt dess befolkningstäthet. ett större tätort kunde hålla sig tillsammans med enstaka massiv variation från matinrättningar liksom vände sig mot olika typer från sociala grupper.

Fattigare stadsbor vilket plats trångbodda saknade ofta resurser mot eldstad alternativt härd för att laga föda vid samt flera ägde ej ens husgeråden liksom fanns nödvändiga på grund av primär matlagning. inom dessa fall plats enda chansen för att köpa färdiglagad föda. Småkrogar sålde färdig, varm föda, ett tidig struktur från snabbmat, alternativt erbjöd sig för att laga mot ingredienser vilket kunden tog tillsammans med sig egen.

Resande, mot modell pilgrimer vid väg mot heliga platser, använde sig ofta från yrkeskockar således för att dem avslappnad bära tillsammans med sig proviant alternativt husgeråd. på grund av dem vilket ägde råd fanns enstaka rad olika specialister till olika typer från föda samt tillbehör: osthandlare, pajbagare, såsmakare, rånmakare, etc. Rikare borgare likt ägde matrum inom hemmet kunde nära festligare tillfällen hyra in kockar samt kökshjälp på grund av för att sammanställa ett större bankett.^[16]

Småkrogar inom städer likt riktade sig mot person som arbetar alternativt fattiga sågs liksom vämjeliga samt illa beryktade ställen från dem högre klasserna, samt även kockar inom allmänhet ägde en dålig rykte.

Geoffrey Chaucer's karaktär Hodge of Ware, kocken ifrån London inom Canterburysägnerna, beskrivs likt enstaka sjaskig månglare från oaptitlig föda medan den franske kardinalen Jacques dem Vitrys predikningar ifrån tidigt 1200-tal talar ifall för att försäljare från tillagat animalisk föda plats enstaka ren hälsofara.^[17] för att kockar fanns oumbärliga fanns något liksom ibland erkändes samt uppskattades, dock man såg ned vid dem eftersom dem tjänade dem mer primär samt primitiva mänskliga behov snarare än andlig bättring.

Stereotypen från ett kock inom bildkonst samt litteratur plats ett hetlevrad man liksom ofta drack på grund av många samt bryskt försvarade sin kittel ifrån snyltare, vare sig dem plats människor alternativt varelse. beneath tidigt 1400-tal satte den engelske munken John Lydgate mening vid flera från sina samtidas åsikter: "het flamma samt rök tjock blir mot mången vred kock."^[18]

Spannmål

[redigera | redigera wikitext]

Uttrycket "vårt dagliga bröd" ifrån Herrens bön plats ett många konkret verklighet beneath medeltiden.

Den överväldigande majoriteten från kaloriintaget till samtliga, upphöjd såsom nedsänkt, bestod inom huvudsak från spannmål, oftast inom struktur från bakverk, gröt, välling samt inom mindre utsträckning pasta. dem vanligaste sädesslagen fanns vete, råg, korn, spannmål, bovete samt havre. Ris fanns på grund av dem flesta enstaka dyr importprodukt genom större delen från medeltiden.

Vete fanns detta vanligaste sädesslaget inom Europa samt ansågs även detta maximalt näringsrika, dock plats ofta dyrare. detta fina, vita mjöl dem flesta européer existerar vana nära idag fanns något liksom fanns reserverat på grund av överklassen. Bönder samt person som arbetar åt mestadels bakverk gjort vid betydligt grövre mjöl tillsammans med högre fiberinnehåll. nära sädesbrist samt svält fanns detta vanligt för att dryga ut mjöl tillsammans mer prisvärd samt mindre näringsrika matvaror såsom kastanjer, torkade baljväxter, ekollon, ormbunkar samt ett rad andra mer alternativt mindre matnyttiga vegetabilier.^[19]

Brödets oumbärlighet likt stapelvara innebar för att bagare spelade ett livsviktig roll inom detta medeltida samhället.

Uppskattningar från dagligt brödintag brukar hamna vid runt 1-1,5 kg per individ. Bland dem inledande gillen vilket grundades fanns bagarnas samt lagar samt förordningar antogs ofta till för att titta mot för att brödpriserna förblev stabila. inom England stiftades 1266 The Assize of bröd and Ale ("förordningen till bakverk samt öl") vilket fastslog kostnader till bakverk efter priserna vid säd samt bestämde även vikt samt storlek till enstaka standardlimpa.

Bagarnas vinstmarginal fanns även fastslagen, dock bagargillena lyckades ofta tillsammans massiv succé förändra villkoren. Londonbagarnas gille lyckades mot modell tillsammans med för att lägga mot kostnader på grund av allt ifrån ved samt krydda mot bagarfrun samt mot samt tillsammans med byggnad samt hunddjur. eftersom bakverk plats således centralt inom den medeltida kosten utdelades stränga straff mot dem bagare liksom försökte lura sina kunder.^[20]

En från dem vanligast förekommande rätterna, oavsett angående detta plats ett bankett alternativt vardagsmåltid, fanns soppor samt såser vilket plats avsedda för att ätas genom för att man doppade (eller soppade) brödbitar inom skålarna till för att suga upp innehållet.^[21] andra många vanliga rätter fanns frumenty, ett tjock vetegröt kokad inom köttbuljong samt ofta smaksatt tillsammans med kryddor, samt diverse grötar vid flera olika sorters spannmål.

Dessa kunde ofta erbjuds mat eller dryck såsom desserter alternativt rätter avsedda på grund av sjuka angående dem kokades inom mejeriprodukt alternativt mandelmjölk samt sötades. Pajer^[22] tillsammans med fyllningar från animalisk föda, hönsägg, vegetabilier samt ätbar del plats vanliga ovan kurera Europa, samt likaså olika degknyten, munkar samt liknande bakverk. Mot senmedeltiden blev kex, samt särskilt rån, populära mot efterrätten hos överklassen samt förekom inom en oräknelig varianter.

Spannmål, antingen inom struktur från smulat bakverk alternativt mjöl, plats även detta vanligaste sättet för att reda soppor samt stuvningar, ofta inom kombination tillsammans med mandelmjölk.

Bröd användes mot mer än för att bara äta; även ifall virke alternativt metall (oftast tenn) användes till för att tillverka tallrikar sålunda plats detta långt in vid 1500-talet vanligt för att några dagar gammalt enklare samt grövre bakverk skars mot enstaka kvadratisk struktur samt användes på grund av för att lägga upp maten vid.

bakverk användes även på grund av för att uttorkning från knivar innan man skickade dem vidare mot nästa middagsgäst alternativt då man skulle ta krydda ur dem gemensamma saltkaren. Erfaret tjänstefolk kunde nyttja tjocka brödskivor likt grytlappar, skickligt gömda ifrån kräsna middagsgästers oförsonliga blickar.^[23]

Frukt samt grönsaker

[redigera | redigera wikitext]

Även ifall dem flesta måltider mot största sektion bestod från spannmålsprodukter, plats vegetabilier liksom kål, betor, lök, vitlök, rovor samt morötter många vanliga bland dem lägre samhällsskikten.

Medeltida kokböcker, såsom främst plats avsedda till dem liksom ägde råd tillsammans med den typen från lyx, ägde relativt ett fåtal anvisning vilket innehöll vegetabilier, samt därför gott vilket samtliga fanns någon form eller gestalt från tillbehör mot kötträtter alternativt någon typ från potage. Morötter fanns inom numeriskt värde olika varianter vid medeltiden. enstaka läckrare röd-lila sort samt ett lägre respekterad grön-gul.

Den morot tillsammans apelsinfärg färg likt existerar vanligast idag odlades fram inom Nederländerna inledningsvis mot 1600-talet. Diverse baljväxter såsom kikärter, bondbönor samt ärter fanns vanliga samt viktiga proteinkällor. tillsammans med undantag till ärtor ansågs samtliga från den dåtida medicinvetenskapen existera onyttiga, mot viss sektion vid bas från för att dem orsakade gasbildning. Hur viktiga vegetabilier kunde artikel till vanligt människor framgår klart från källor.

inom delar från Tyskland vid 1500-talet åt bönder surkål tre mot fyra gånger ifall dagen.^[24]

Frukt fanns vanligt förekommande samt kunde erbjuds mat eller dryck nyligen tillverkad, torkad alternativt konserverad, samt plats enstaka populär ingrediens inom enstaka rad olika maträtter.^[25] Läkarvetenskapen avrådde ifrån för att förtära rå ätbar del, eftersom man ansåg för att deras humorala attribut fanns på grund av kalla samt fuktiga, samt för att dem helst skulle tillagas vid något sätt ursprunglig.

eftersom både honung samt sötningsmedel plats många kostsamt, fanns detta vanligt för att nyttja frukter till för att söta föda. dem vanligaste frukterna inom söder fanns citroner, suckatcitroner, bitterapelsiner (den söta varianten blev populär inledningsvis flera hundra tid senare), granatäpplen, kvitten samt förstås druvor. Norrut plats äpplen, päron, plommon, körsbär samt smultron vanligare.

Fikon samt dadlar åts inom kurera Europa, dock fanns förhållandevis kostsam importvaror inom norr.^[26]

Vanliga samt idag många elementär ingredienser inom modern europeisk matlagning såsom rotfrukt, kidneybönor, kakao, vanilj, tomat, starkpeppar samt majs kom ej mot Europa förrän efter upptäckten från Amerika samt detta tog utdragen period till flera från dem nya grödorna för att bli allmänt accepterade.^[27]

Mjölkprodukter

[redigera | redigera wikitext]

Mjölk plats ett betydelsefull källa på grund av djurprotein till dem vilket ej ägde råd tillsammans med animalisk föda alternativt vattenlevande djur.

Den kom främst ifrån kor, dock även getter samt får plats vanliga liksom mjölkdjur. ny mejeriprodukt konsumerades däremot ej från vuxna människor förutom vilket sjukmat samt plats främst något såsom förknippades tillsammans med små unge samt gamla. Fattiga vuxna drack ibland filmjölk alternativt mjölkprotein alternativt någon struktur från syrad mjölkprodukt blandad tillsammans med vatten.^[28] ny mejeriprodukt fanns överhuvudtaget mer ovanligt än andra mjölkprodukter eftersom den tekniska utvecklingen ej nått detta etapp var detta fanns möjligt för att skydda den någon längre tidsperiod.

mejeriprodukt kunde ibland användas inom överklassens matlagning inom stuvningar, dock eftersom detta fanns svårt för att hålla sig tillsammans stora mängder från detta således användes hellre mandelmjölk istället.^[29]

Ost fanns en långt viktigare livsmedel bland mjölkprodukterna, särskilt bland allmogen, samt forskare besitter menat för att detta beneath vissa perioder kunde varit den enskilt viktigaste källan mot djurprotein på grund av dem lägre klasserna.^[30] detta fanns enstaka massiv mängd olika typer från ostar, varav flera ännu finns: nederländsk edamer, nordfransk brie, norditaliensk parmesan.

detta fanns även ostar såsom gjordes vid mjölkprotein, likt ricotta, egentligen enstaka biprodukt från tillverkning från hårdostar. mejeriprodukt användes inom matlagning på grund av pajer samt soppor, detta senare särskilt populärt inom tysktalande områden. fett plats enstaka ytterligare nödvändig mjölkprodukt likt plats särskilt vanlig inom dem delar från Nordeuropa vilket inriktade sig vid boskapsskötsel beneath senare delen från medeltiden, samt då inom synnerhet Nederländerna samt södra Skandinavien.

Medan andra delar från Europa främst använde olja, flott alternativt ister såsom matlagningsfett sålunda plats smöret många ledande inom dessa regioner. detta möjliggjorde enstaka lukrativ export från fett ifrån 1100-talet samt framåt.^[31]

Kött

[redigera | redigera wikitext]

Den största andelen från köttet kom ifrån djur som bor i hus, även angående vilt fanns varmt åtråvärt bland dem vilket kunde erhålla rättigheten för att jaga.

Nötkött plats ej lika vanligt såsom idag eftersom nötkreatur fordrade relativt massiv arbetsinsats, betesmarker samt foder, samt oxar samt kor fanns högt värderade liksom dragdjur samt mjölkproducenter. Nötdjur slaktades ursprunglig då dem blivit uttjänta samt fanns då ej särskilt aptitliga liksom animalisk föda. Fläsk plats betydligt vanligare eftersom svin fordrade mindre arbetsinsats samt mer prisvärd foder.

Tamsvin kunde löpa fritt även inom större samhällen samt kunde matas tillsammans med nästan vilket köksavfall liksom helst, samt spädgris fanns ett önskvärd delikatess. Lamm samt får plats även vanligt, särskilt inom områden tillsammans med massiv ullindustri. mot skillnad ifrån dem flesta i-länder idag åt man därför gott likt samtliga delar från en varelse, inklusive öron, svans, tunga samt livmoder.

Inälvor, urinblåsa samt mage kunde användas mot för att utföra korvskinn samt liknande höljen, bland annat till för att utföra fantasirätter såsom stora jätteägg. Även vilt liksom idag existerar ovanliga, vilket igelkott samt jordpiggsvin, förekom inom ett sektion medeltida receptsamlingar.

En mängd olika fåglar tjänade vilket föda, inklusive svan, påfågel, vaktel, rapphöna, stork, trana, lärka samt inom princip varenda typer från vildfåglar såsom kunde jagas.

Svanar samt påfåglar hölls ofta vilket djur som bor i hus dock plats begränsade mot eliten samt plats prisade på grund av sitt majestätiska yttre snarare än till god smakupplevelse (båda fåglarna anses enhälligt artikel nästintill oätliga från moderna gastronomer); dem plats båda många populära för att servera liksom enstaka entremet, ett sorts prydnadsrätt likt fanns gjord på grund av för att underhålla mer tillsammans utseende än smakupplevelse.

Gäss samt ankor fanns sedan länge domesticerade, dock fanns ej fullt lika vanliga likt kyckling, fågelmotsvarigheten mot detta allestädes förekommande svinet. Underligt nog klassades den vitkindade gåsen ej likt bevingat djur eftersom den allmänna tron plats för att den utvecklades inuti havstulpaner istället på grund av för att lägga vanligtvis för fortplantning hos djur vilket andra fåglar. Den ansågs därför artikel rätt såsom föda vid fastedagar.^[27]

Även ifall animalisk föda innehåller mer protein, plats priset räknat inom hur många energi man fick per kilo betydligt högre än på grund av vegetabilisk föda.

animalisk föda kunde existera upp mot fyra gånger dyrare än bakverk. Detta innebar för att fastedagar kunde innebära enstaka synnerligen mager diet till dem, likt ej ägde råd tillsammans alternativ mot animalisk föda, mejeriprodukt samt vanligtvis för fortplantning hos djur. detta fanns ursprunglig efter för att digerdöden inom mitten vid 1300-talet ägde utplånat upp mot hälften från den europeiska befolkningen liksom animalisk föda blev mer tillgängligt till gemene man.

Den demografiska chock liksom följde vid pandemin orsakade bristande vid arbetskraft, vilket betydde för att lönerna steg. Stora åkerarealer övergavs även, eftersom detta ej fanns tillräckligt tillsammans med människor på grund av fortsatt odling, samt istället användes dessa såsom betesmark likt ökade köttproduktionen markant.^[32]

Fisk samt skaldjur

[redigera | redigera wikitext]

Även ifall sjömat ej ägde identisk ställning eller tillstånd såsom animalisk föda, samt ofta bara sågs likt en alternativ mot animalisk föda vid fastedagar, således plats detta ett central sektion från flera befolkningars kost.

"Fisk" till den medeltida människan plats även en brett term på grund av allt liksom avvek ifrån vanliga landlevande vilt, inklusive marina däggdjur vilket valar. inom denna kategori inkluderas även bäverns svans, vid bas från för att den ägde vad såsom såg ut liksom fjäll samt levde stora delar från sitt liv inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, samt även den vitkindade gåsen, eftersom man ej visste vart den flyttade ifall vintrarna.^[33] varenda dessa vilt ansågs liksom rätt fastemat.

Särskilt betydande fanns fisket från liten fisk, sill samt torsk inom Atlanten samt Östersjön. Handeln tillsammans sill samt liten fisk utgjorde stommen till stora delar från ekonomin inom norra Europa samt fanns enstaka Hansans vanligaste handelsvaror; bearbetat med rök sill såsom fiskats inom Nordsjön kunde återfinnas vid marknader därför långt borta såsom Konstantinopel.^[34] Stora mängder vattenlevande djur åts nyligen tillverkad samt resten saltades, torkades alternativt röktes.

Stockfisk, torsk såsom fläkts upp, spänts upp vid enstaka påle samt sen hängts vid tork fanns oerhört vanligt, även ifall tillagning kunde existera väldigt omständlig samt fordrade för att man mörade fisken tillsammans med ett träklubba innan den lades inom blöt på grund av för att sen tillagas. ett massiv mängd blötdjur (ostron, skalade djur samt pilgrimsmusslor) åts från människor såsom bodde nära landremsa vid havet samt längs floder samt färskvattenkräftor fanns populärt vid fastedagar.

inom jämförelse tillsammans med animalisk föda plats sjömat många dyrare på grund av inlandsbefolkningen, särskilt inom Centraleuropa. Färskvattenfisk vilket gädda, karp, braxen, sötvattensfisk, nejonöga samt forell fanns även vanliga.^[35]

Dryck

[redigera | redigera wikitext]

Idag anses dricksvatten existera ett vanlig samt neutral måltidsdryck. vid medeltiden stod en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig betydligt lägre inom rang vid bas från bekymmer ovan renhet, avrådan ifrån dåtidens medicinsk expert samt dess låga anseende.

Alkoholhaltiga drycker fanns betydligt vanligare samt ansågs nyttigare samt förbättrad till matsmältningen än dricksvatten. Alkoholinnehållet gjorde även för att dem höll sig förbättrad. alkoholhaltig dracks dagligen från merparten från befolkningen inom större delen från land i västeuropa samt Sydeuropa var man odlade druvor. Längre norröver förblev detta måltidsdrycken på grund av den medelklass samt adel såsom ägde råd, samt många ovanligare bland fattigare bönder samt person som arbetar.

Allmogedrycken inom norr plats främst maltdryck. vid bas från bristen vid någon tillförlitlig konserveringsteknik till drycker nära den på denna plats tiden (särskilt innan klätterväxt blev vanligt), dracks detta förhållandevis färskt. detta fanns därför grumligare samt från lägre alkoholhalt än dem flesta moderna ölsorter. mejeriprodukt dracks ej vanligtvis från vuxna tillsammans med undantag till dem fattiga alternativt sjuka, samt brukade artikel förbehållet dem många unga alternativt gamla, samt då oftast inom struktur från filmjölk alternativt mjölkprotein.

ny mejeriprodukt fanns överlag mindre vanligt än andra mjölkprodukter eftersom den moderna kyl- samt pastöriseringsteknik vilket behövs till för att förhindra mejeriprodukt ifrån för att härskna ej uppfanns förrän vid 1900-talet.^[36]Te samt bryggdryck, båda utvunna ur växter liksom fanns inom den Gamla världen, fanns populära inom Ostasien samt den muslimska världen beneath medeltiden.

Dessa introducerades dock ej inom Europa förrän beneath sent 1500-tal samt tidigt 1600-tal.

Saft såväl vilket viner från en oräknelig frukter samt små frukter från växter fanns kända sen antikens Rom: cotignac vid mispel alternativt kvitten, alkoholhaltig vid frukt, mullbär, björnbär. Cider samt must plats särskilt vanligt inom norr var äpplen samt päron fanns vanligt förekommande.

flera medeltida drycker äger överlevt inom modern tidsperiod, likt prunellé, plommonvin vilket idag existerar bäst känt likt slivovits, mullbärsvin samt björnbärsvin. flera olika anvisning från mjöd äger återfunnits, tillsammans med alternativt utan alkohol, dock mot senmedeltiden blev denna honungsbaserade beverage allt ovanligare såsom måltidsdryck samt begränsades senare mot ett hälsodryck såsom doktor kunde rekommendera till diverse åkommor.^[37]Kumys, fermenterad häst- alternativt kamelmjölk, plats känt inom Europa, dock plats även den begränsad mot medicinska ändamål.

Mjöd äger ofta framställts såsom något från enstaka allmogedryck bland dem slaviska folken, vilket existerar ett sanning tillsammans modifikation. Mjöd ägde stort symboliskt värde nära högtider likt dop samt bröllop samt då avtal slöts mellan hövdingar, kungar samt adelsmän. Mjöd förblev ett dyr vara samt ägde inom detta medeltida Polen enstaka ställning eller tillstånd vilket fanns likställd tillsammans med kryddor samt utländska viner.^[38]

Vin

[redigera | redigera wikitext]

Vin plats enstaka från dem vanligaste dryckerna samt ansågs artikel både nyttig samt åtnjöt upphöjd prestige.

i enlighet med Galenus teorier angående näringslära fanns detta varmt samt torrt (därav den moderna beskrivningen från viner vilket "torra"), något liksom dock skulle balanseras genom för att man spädde tillsammans vätska. mot skillnad ifrån dricksvatten samt maltdryck, likt ansågs kalla samt fuktiga, ansågs måttliga mängder alkoholhaltig, särskilt rödvin, bland annat befrämja matsmältning, ge god blod samt öka livslusten.^[39] Kvaliteten vid alkoholhaltig skilde sig markant beroende vid lagring, druvsort samt, allra främst, hur flera gånger detta pressades.

Den inledande pressningen användes mot dem finaste samt dyraste vinerna liksom dracks från överklassen. Den andra samt inom vissa fall tredjeplats pressningen fanns från lägre standard samt ägde många lägre alkoholhalt. Allmogen fick på grund av detta mesta nöja sig tillsammans med en billigt rosévin gjort vid andra alternativt tredjeplats pressningen, vilket betydde för att detta kunde drickas inom stora mängder utan för att man blev särskilt berusad.

till dem allra fattigaste människorna (eller dem gudfruktigaste asketerna) plats blandad med vätska vinäger ofta detta enda alternativet.^[40]

Lagring från rödvin från upphöjd standard fordrade specialkunskaper såväl likt dyr utrustning samt lagerutrymmen, samt fanns därför dyrare. för att döma ifrån dem flera råd likt finns inom medeltida skrifter ifall hur man kunde rädda alkoholhaltig såsom fanns vid väg för att surna mot vinäger sålunda måste lagring äga varit en stort bekymmer.

Även ifall vinäger plats enstaka vanlig samt populär ingrediens sålunda fanns detta ett gräns till hur många man kunde äga användning från. inom Le Viandier, enstaka kokbok ifrån sent 1300-tal finns flera metoder till hur man är kapabel vända försurningsprocessen; för att både titta mot för att vinfaten fanns fulla ända upp mot kanten samt för att blanda inom torkade samt kokade druvkärnor ihop tillsammans med askan från torkad samt bränd fermenterad ifrån produktion från vitt alkoholhaltig fanns effektivt mot bakterier, även ifall man ej förstod dem bakomliggande kemiska processerna nära den tiden.^[41]

Kryddat alkoholhaltig samt glögg plats ej bara populärt bland dem rika utan ansågs även särskilt nyttigt från dåtida doktor.

alkoholhaltig sågs såsom ett produktiv förmedlare från näringsämnen mot varenda delar från kroppen samt tillsatsen från väldoftande exotiska kryddor ansågs öka dess välgörande attribut. Kryddade viner gjordes ofta vid rött alkoholhaltig tillsammans enstaka blandning från kryddor vilket ingefära, kardemumma, peppar, paradiskorn, muskotnöt, nejlikor samt sötningsmedel. Dessa lades ner inom ett små tygpåse vilket sen lades inom blöt till för att framställa hypocras, den medeltida termen på grund av kryddat alkoholhaltig vilket fick sitt namn efter den västerländska läkekonstens grundare Hippokrates, samt nära 1300-talet kunde färdiga blandningar tillsammans kryddor köpas från kryddhandlare.^[42]

Öl

[redigera | redigera wikitext]

Vin plats den vanligaste måltidsdrycken inom stora delar från Europa, dock ej inom dem regioner var druvor ej kunde kultiveras.

dem såsom ägde råd tillsammans detta drack importerade viner, dock även bland adeln inom dessa områden dracks maltdryck dagligen, särskilt mot slutet från medeltiden. inom England, detta likt idag existerar Nederländerna samt Belgien, norra Tyskland, Polen, Norden samt Östeuropa drack man maltdryck dagligen inom därför gott likt samtliga samhällsklasser. Trots detta därför innebar detta stora inflytandet från vetenskapsmän ifrån Arabien samt länderna kring Medelhavet, för att maltdryck stod lågt inom rang vid näringsläran.

till dem flesta medeltida européer fanns detta enstaka lätt dricka inom jämförelse tillsammans med dem vanliga dryckerna samt ingredienserna inom Sydeuropa, såsom alkoholhaltig, citrusfrukter samt olivolja. Även synnerligen exotiska ingredienser likt kamelmjölk samt gasellkött fick mer positiva omdömen inom dåtida medicinska texter. maltdryck fanns en acceptabelt alternativ samt ansågs äga enstaka rad negativa attribut.

1256 beskrev läkaren Aldobrandino från Siena maltdryck tillsammans nästa ord:

”

Oavsett vilket detta existerar bryggt vid, havre, korn alternativt vete, skadar detta viktig samt mage, ger dålig utandning samt förstör tänderna, detta fyller år buk tillsammans dåliga ångor samt därför blir den såsom dricker detta tillsammans med alkoholhaltig snabbt berusad; dock detta besitter fördelen för att artikel vätskedrivande samt fullfölja ens animalisk föda vitt samt lent.[43]

„

Ölets som gör en berusad konsekvens ansågs existera lägre än alkoholhaltig, dock detta medgavs även för att detta ej framkallade den "falska törst" såsom ofta associerades tillsammans alkoholhaltig.

Även ifall detta plats mindre vanligt än inom norr sålunda dracks maltdryck även inom norra land i västeuropa samt vid Italiens fastland. inom Le Menagier dem Paris, enstaka handbok inom hushållning ifrån 1300-talet, finns en anvisning vid godale (troligen en direktlån ifrån engelskans good ale; "gott öl") vilket gjordes vid korn samt dinkel, dock utan klätterväxt. inom England fanns detta även varianter vid därför kallat poset ale vilket gjorde vid varm mejeriprodukt samt kallt maltdryck samt brakot, ett form eller gestalt från kryddat maltdryck vilket framställdes vid identisk sätt likt hypocras.^[44]

Att klätterväxt kunde användas på grund av för att smaksätta maltdryck plats känt sen Karolingerna, dock antogs endast successiv vid bas från svårigheterna inom för att erhålla fram dem rätta proportionerna.

Innan man upptäckte för att klätterväxt kunde användas, smaksatte man maltdryck tillsammans pors samt andra örter. Dessa örter ägde ej identisk konserverande inverkan vilket klätterväxt samt slutprodukten höll sig ej länge samt dracks därför snart efter bryggning. enstaka ytterligare teknik på grund av för att utföra för att ölet höll sig längre plats för att öka alkoholhalten, dock detta fanns dyrare samt gav ölet bieffekten från för att detta berusade på grund av snabbt.

klätterväxt kunna äga varit inom allmänt bruk inom England beneath 900-talet samt detta existerar bekräftat för att detta odlades inom Österrike 1208 samt inom land i norden 1249, dock troligen även långt tidigare.^[45]

Under tidig medeltid bryggdes maltdryck främst från religiös byggnad samt inom mindre skal från enskilda hushåll. Mot högmedeltiden tog bryggerier inom dem något som ökar i storlek eller antal städerna inom norra Tyskland stegvis ovan detta mesta från ölproduktionen.

Bryggerierna plats ofta relativt små företag angående 8-10 personer, dock regelbunden produktion betydde för att man kunde investera inom förbättrad utrustning samt experiment tillsammans med nya anvisning samt bryggeritekniker. Den nordtyska produktionen spred sig mot Holland vid 1300-talet, sen vidare mot Flandern samt Brabant samt nådde England vid sent 1400-tal. maltdryck tillsammans med klätterväxt blev oerhört populärt beneath dem sista årtiondena från senmedeltiden.

inom England samt lågländerna nedsänkt konsumtionen vid 275-300 liter per individ samt tid samt dracks mot därför gott liksom samtliga måltider; svagt maltdryck mot morgonmål samt successivt starkare senare vid dagen. då man fulländat användningen från klätterväxt, kunde maltdryck hålla sig inom sex månader alternativt mer samt gjorde för att man kunde inleda enstaka grundlig export.^[46]

Aqua vitae

[redigera | redigera wikitext]

Destillation plats känt redan inom forntida Kina samt även antikens greker samt romare kände mot tekniken, dock storskaligt bruk började ej förrän vid 1100-talet då arabiska innovationer vid området inom kombination tillsammans med destilleringskolvar från kopp effektiviserade processen.

Den medeltida vetenskapen ansåg för att destillering framställde essensen från en tema samt den latinska termen aqua vitae ("livets vatten") användes på grund av samtliga former från koncentrat ända in vid 1600-talet.^[47] inom start kunde destillerade vätskor äga enstaka rad olika användningsområden; reducerad druvsaft blandat tillsammans med sötningsmedel rekommenderades mot diverse åkommor samt rosenvatten användes liksom doft, inom matlagning samt mot handtvätt nära finare tillställningar.

koncentrat från alkohol kunde även användas mot för att utföra enstaka eldsprutande entremet (en sorts underhållningsrätt) genom för att doppa ett bit bomull inom sprit. Bomullen stoppades sen inom munnen vid varelse vars animalisk föda ägde tillagats separat samt sen klätts inom djurets skinn alternativt fjäderskrud på grund av för att ge illusionen från för att detta ännu levde; bomullen tändes vid samt rätten serverades såsom en kreativt fabeldjur.^[48]

Aqua vitae stod högt inom anseende bland doktor.

1309 skrev Arnaldus dem Villanova för att "[d]et befrämjar god välbefinnande, skingrar överflödiga vätskor, ger hjärtat vederkvickelse samt bevarar ungdomen".^[49] beneath senmedeltiden ökade produktionen från hembränt, särskilt inom tysktalande regioner, samt redan vid 1200-talet plats Hausbrand (tyska på grund av "hembränt", från gebrannter wein, brandwein, "brännvin") vanligt förekommande.

Mot slutet från medeltiden blev brännvin därför vanligt även hos gemene man för att man började stifta förordningar på grund av för att begränsa salg samt framställning; 1496 infördes inom Nürnberg förbud mot all salg från aquavit vid söndagar samt andra helgdagar.^[50]

Kryddor, örter samt smaksättare

[redigera | redigera wikitext]

Kryddor plats bland dem förnämsta lyxvaror såsom fanns beneath medeltiden, samt dem vanligaste importerade kryddorna fanns peppar, kanel (och detta mer prisvärd alternativet cassia), kummin, muskotnöt, ingefära samt kryddnejlika.

samtliga dessa kryddor importerades ifrån plantager inom Asien samt Afrika, något likt gjorde dem väldigt kostsam. detta besitter uppskattats för att runt 1000 ton krydda samt 1000 ton från dem vanligaste kryddorna importerades mot västra europa varenda kalenderår beneath senmedeltiden. Värdet från dessa kryddor fanns motsvarande ett årsförbrukning från spannmål till 1,5 miljoner människor.^[51] Även ifall krydda fanns den vanligaste importerade kryddan, således plats saffran den maximalt exklusiva samt användes lika många på grund av dess intensiva gulröda färg vilket på grund av sin smakupplevelse.

i enlighet med den tidens näringslära ansågs citrongul signalera för att den plats varm samt torr, vilket allmänt ansågs välgörande.^[52]Gurkmeja fanns ett mer prisvärd ersättare samt inslag från förgyllning från föda nära banketter tillfredsställde både förkärleken till uppseendeväckande prakt samt tron vid humoralpatologi. nära ett storslagen bankett likt anordnades från kardinal Pietro Riario inom juni 1473 åt dottern mot kungen från Neapel plats mot samt tillsammans med brödet förgyllt.^[53]

Få maträtter använde endast enstaka smakförstärkare alternativt krydda utan kombinerade ett mängd olika smaksättare.

Även då ett korrekt dominerades från enstaka bestämd smakförmåga således fanns detta en effekt från enstaka sammansättning från mot modell persilja samt kryddnejlika alternativt krydda samt ingefära.^[54] flera kryddor användes även likt idag existerar sällsynta inom Europa: paradiskorn, enstaka anhörig mot kardemumma, ersatte nästan helt peppar inom nordfransk matlagning beneath senmedeltiden, långpeppar, galangarot samt kubeberpeppar.

sötningsmedel ansågs vid medeltiden existera ett smakförstärkare vid bas från dess höga utgift samt dess humorala attribut (varmt samt torrt).^[55]

Salvia, senap samt inom synnerhet persilja plats många vanliga lokala kryddor samt användes inom matlagning ovan därför gott såsom bota Europa, samt likaså mynta, kummin, dill samt fänkål. Anis användes ofta till för att smaksätta fisk- samt kycklingrätter samt fröna användes mot för att utföra karameller.

Örter växte vilt samt odlades lite varstans samt fanns överkomliga även på grund av dem fattigaste. dem användes även inom överklassmat, dock fanns inom allmänhet mindre framträdande samt användes ofta enbart på grund av för att färga maten. ett vida spridd modern legende existerar för att medeltida kockar använde rikliga mängder kryddor, särskilt peppar, till för att dölja smaken från ruttet animalisk föda.

eftersom enstaka medeltida bankett plats ett kulinarisk höjdpunkt samt en situation på grund av värden för att visa upp sin generositet samt stor mängd tillgångar eller förmögenhet samt eftersom dem flesta adelsmän ägde ingång mot jaktmarker samt fiskdammar, boskap samt torkat, saltat alternativt bearbetat med rök animalisk föda - sålunda skulle detta äga ansetts många underligt angående man slösade kostsam kryddor vid för att försöka dölja smaken från härsket kött.^[56]

I medeltida anvisning plats detta vanligt för att nyttja ett rad olika något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör vätskor.

alkoholhaltig, verjus (saften från omogna druvor alternativt frukter), vinäger samt saften från olika något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör frukter fanns utmärkande särskilt till senmedeltida matlagning. Tillsammans tillsammans med sötningsmedel samt kryddor gav detta enstaka "pungeant, fruity" smakupplevelse. Lika vanligt plats för att dessa distinkta smaker kompletterades tillsammans sötmandel.

Den används inom ett rad olika former: bota, skalade alternativt oskalade, strimlade, malda samt, framförallt, inom struktur från mandelmjölk. Just mandelmjölk fanns ett från dem vanligaste ingredienserna inom senmedeltida matlagning samt kompletterade skarpa kryddor samt något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör vätskor tillsammans sin milda smakupplevelse samt lena konsistens.^[57]

Salt fanns enstaka oundgänglig sektion från medeltida föda.

för att salta samt uttorkning fanns den vanligaste formen från konserveringsteknik samt ledde mot för att både animalisk föda samt vattenlevande djur ofta fanns kraftigt saltade. flera medeltida anvisning varnar uttryckligen till för att ej salta på grund av många samt detta fanns rekommendationer för att blötlägga vissa livsmedel inom dricksvatten beneath enstaka längre tidsperiod till för att laka ur dem.^[58] Saltet plats även närvarande nära mer påkostade måltider.

Ju rikare värd alternativt högstående gäst, desto finare saltkaren samt krydda. Värden samt gäster från upphöjd rang satt vid identisk nivå likt dem bästa saltkaren medan övriga gäster samt tjänare placerades rent fysiskt lägre inom rummet på grund av för att märka statusskillnaden.^[59] kostsam saltkar fanns ofta tillverkade från tenn, ädelmetaller alternativt andra exklusiva ämne, samt rikt utsmyckade.

Gästernas rang dikterade även hur finmalt samt vitt saltet fanns. krydda avsett på grund av matlagning, konservering samt detta likt användes från vanligt människor fanns ofta många grovt samt orenat. Särskilt havssalt ägde många orenheter samt kunde artikel från flera olika färger, ifrån mörk mot grönt.^[60] detta dyraste saltet såg ungefär ut likt vanligt bordssalt utför idag.^[61]

Sötsaker samt desserter

[redigera | redigera wikitext]

Termen "dessert" kommer ifrån fornfranskadesservir, "duka av", alternativt bokstavligt översatt "av-servera" samt besitter sitt ursprung inom medeltiden.

Den bestod oftast från dragéer samt kryddade viner tillsammans tillsammans med lagrad mejeriprodukt samt kunde mot senmedeltiden även omfatta ny ätbar del tillsammans med sötningsmedel, honung alternativt reducerad fruktsaft. detta fanns ett massiv mängd friterade bakverk samt crêpes tillsammans sötningsmedel, söta puddingar samt dariole, degformar tillsammans med ett fyllning från mandelmjölk, oval form, ätbar del samt ibland mot samt tillsammans med benmärg samt fisk.^[62] Tysktalande områden ägde ett särskilt förkärlek till krapfen; stekta alternativt friterade bakverk tillsammans med allehanda fruktfyllningar.

Marsipan inom flera tappningar plats välkänt inom Italien samt södra land i västeuropa nära mitten från 1300-talet samt existerar troligen från arabiskt ursprung.^[63] Anglonormandiska kokböcker existerar att vara berusad eller övermättad från anvisning vid söta samt läckra puddingar, soppor, såser samt tarteletter tillsammans jordgubbar, körsbär, äpplen samt plommon. dem engelska kockarna ägde även ett förkärlek på grund av för att nyttja blomblad ifrån rosor samt fläder.

ett tidig föregångare mot quiche förekommer inom Forme of Cury, enstaka receptsamling ifrån sent 1300-tal inom form eller gestalt från ett Torte dem Bry, enstaka tartelett tillsammans med ägg- samt ostfyllning.^[64]

I norra land i västeuropa åt man flera varianter från våfflor samt rån tillsammans tillsammans mejeriprodukt samt hypocras, alternativt en sött malvoisevin mot issue dem table ("sorti ifrån bordet").

Kanderad ingefära, anisfrö samt andra kryddor plats allestädes närvarande nära finare middagar samt fanns kända vilket épices dem chambre ("kammarkryddor") samt åts till för att underlätta matsmältningen mot slutet från enstaka måltid liksom en sätt för att "stänga" magen.^[65] Genom muslimerna inom Al-Andalus samt vid Sicilien kom kristna européer inom förbindelse tillsammans med enstaka helt färsk planet från sötsaker liksom senare spreds mot resten från Europa.

noggrann likt Montpellier inom Languedoc fanns Sicilien känt på grund av sin socker- , nougat- samt mandelkonfekt. Araberna introducerade även konsten för att utföra glass samt sorbet samt flera olika söta kakor samt bakverk; cassata varenda Siciliana (från arabiska qas'ah, termen på grund av den terracottaskål inom vilken den formades) gjord vid marsipan, sockerkaka samt sötad ricotta samt cannoli samtliga Siciliana, ursprungligen capelli di turchi ("turkiska hattar") vilket består från stekta, kylda degrör tillsammans ett söt ostfyllning.^[66]

Kostnormer

[redigera | redigera wikitext]

Huvudkosten inom Medelhavskulturerna ägde sedan antiken bestått från spannmål, inom synnerhet olika former från vete.

Gröt samt välling samt senare bakverk utgjorde huvuddelen från kaloriintaget på grund av större delen från befolkningen. ifrån 700- mot 1000-talet ökade även andelen spannmål inom kosten ifrån cirka ett tredjedel mot ovan tre fjärdedelar samt bakverk förblev den maximalt elementär stapelfödan inom Europa inom flera hundra kalenderår framåt.^[67] Beroendet från vete kvarstod långt in inom modern period samt förstärktes inom samt tillsammans med kristendomens spridning norrut.

Brödets centrala roll inom religiösa ritualer såsom nattvarden innebar för att den åtnjöt enstaka upphöjd prestige såsom livsmedel. Endast (oliv)olja samt alkoholhaltig ägde enstaka liknande ställning eller tillstånd, dock förblev även mer exklusiva utanför dem varmare områden var vindruvor samt oliver kunde planteras framgångsrikt. Brödets symboliska roll liksom att ge liv samt substans inom sig illustrerades väl inom ett predikan från kyrkofadern Augustinus:

”

Detta bakverk återberättar din bakgrund [...] ni något som har transporterats eller flyttats mot Herrens loggolv samt tröskades [...] Medan ni väntade vid läran fanns ni såsom spannmål vilket förvarades inom magasinet [...] nära dopfunten knådades ni mot ett enda deg. inom den helige Andes matlagningsapparat blev ni mot Guds sanna bröd.[68]

„

Kyrkan

[redigera | redigera wikitext]

Den katolska samt ortodoxa kyrkan samt deras religiösa kalendrar ägde en stort påverkan vid medeltida matvanor; animalisk föda (men ej fisk) plats förbjudet inom närmare enstaka tredjedel från året till dem flesta kristna, samt även andra animalier liksom vanligtvis för fortplantning hos djur samt mjölkprodukter plats inom regel ej tillåtna för att förtära vid fastedagar.

Kyrkan gav ofta dispens inom områden var vegetabiliska alternativ ej fanns för att tillgå alternativt helt enkelt plats på grund av kostsam till för att importera (till modell fanns lunnefågeln klassad liksom vattendjur till norska fiskare). ungar, gamla, pilgrimer, person som arbetar samt person som ber om pengar plats undantagna ifrån dem flesta fastebestämmelser, dock ej på grund av fattiga således länge dem ägde överdel ovan huvudet.

Utöver detta brukade man fasta innan man mottog nattvarden, samt dessa sträckte sig ofta ovan enstaka hel dygn samt fordrade för att man helt avstod ifrån föda.

Kristendomen ägde ett klart konsekvens vid medeltidens matvanor. Såväl den östra (ortodoxa) liksom den västra (katolska) kyrkan föreskrev för att fest skulle varvas tillsammans med fasta. inom större delen från Europa plats onsdagar, fredagar, inom vissa fall lördagar samt flera specifika datum (som fastan samt advent) fastedagar.

animalisk föda samt animalier såsom mejeriprodukt, mejeriprodukt, fett samt vanligtvis för fortplantning hos djur plats förbjudna samt endast sjömat samt vegetabilier tillåtna. Fastan plats avsedd för att existera ett struktur från kroppslig självspäkning vilket skulle vederkvicka själen, en sätt för att stärka samt förstärka den medeltida dogmen angående kroppens underlägsenhet mot anden, samt likt enstaka påminnelse ifall Kristi offer till mänskligheten.

Avsikten fanns ej för att framställa någon viss föda likt oren, utan snarare för att moderering skulle tjäna likt enstaka andlig lärdom inom självbehärskning. beneath vissa fastedagar vilket ansågs särskilt viktiga, begränsades man mot endast enstaka måltid per solens tid. Trots för att dem flesta människor hyste respekt till fastebestämmelserna samt inom allmänhet gjorde bot angående dem bröt mot dem, fanns detta flera försök mot för att undvika restriktionerna.

ett konflikt mellan ideal samt erfarenhet såsom sammanfattats från författaren bro Ann Henisch:

”

Det ligger inom människans natur för att konstruera enstaka box från dem maximalt invecklade regler samt förordningar för att stänga in sig inom bara på grund av för att sedan, tillsammans identisk mått från påhittighet samt iver, rådbråka sin hjärna på grund av behärska slingra sig triumferande ut igen. Fastan plats ett utmaning; målet fanns för att luska ut kryphålen.[69]

„

Även ifall man skulle avstå ifrån animalisk föda samt oval form beneath fastedagar, således plats en visst mått från pragmatism förhärskande. Definitionen från "fisk" tänjdes ut mot för att omfatta marina samt vattenlevande däggdjur samt fåglar vilket valar, vitkindade gäss, lunnefåglar samt gnagare (dock bara svansen).

Valet från ingredienser må äga varit mer begränsat, dock detta betydde ej för att måltiderna plats mindre. ej heller fanns detta några förbud mot (måttfullt) drickande alternativt för att förtära sötsaker. Festmiddagar liksom hölls vid fastedagar kunde existera minimalt lika storslagna, samt dem fanns ypperliga tillfällen på grund av för att servera föda vilket skulle likna animalisk föda, mejeriprodukt samt oval form genom enstaka rad snillrika metoder; vattendjur kunde finhackas samt formas således för att detta såg ut såsom viltkött, samt vanligtvis för fortplantning hos djur kunde göras genom för att man fyllde urblåsta äggskal tillsammans med fiskrom samt mandelmjölk samt rostade detta inom brinnande kol.

Medan den bysantinska kyrkan antog enstaka hårdför linje inom frågan samt motarbetade all form eller gestalt från kulinarisk förfining beneath fastan, således plats deras västerländska kyrkobröder mer överseende.^[70] detta finns mängder tillsammans med berättelser samt anekdoter angående hur ordensbröder inom religiös byggnad trotsade fasterestriktioner genom listiga samt originella omtolkningar från bibeltexter.

eftersom sjuka plats undantagna ifrån för att fasta uppstod ofta enstaka show ifall för att bestämmelserna bara gällde till den ordinarie matsalen, samt flera munkar åt helt enkelt sina fastedagsmåltider inom en annat utrymme vilket senare fick namnet misericordia (latin till "barmhärtighet"). detta knotades samt klagades även ständigt ifrån lekmän ovan hur sträng fastan fanns.

ifrån båda ändarna från medeltiden förmå man studera ifall hur kungar samt skolpojkar, allmoge samt frälse beklagade sig ovan dem långa, svåra veckorna från dyster begrundan ovan dem egna samt mänsklighetens synder. Boskapsägare råddes även till för att titta upp till utsvultna hundar, såsom kunde drivas mot desperata handlingar från "den hårda belägringen från fasta samt fiskben".^[71]

Från 1200-talet samt vidare fanns enstaka trend mot ett mer legalistisk tolkning från fastan.

Adeln avstod motvilligt ifrån för att förtära animalisk föda vid fastedagar, dock åt ändå inom lyx; vattendjur ersatte animalisk föda, ofta maskerad liksom skinka alternativt bacon; mandelmjölk ersatte riktigt mejeriprodukt liksom en exklusivt alternativ: falska vanligtvis för fortplantning hos djur gjorda vid mandelmjölk kokades inom urblåsta äggskal, smaksattes samt fick färg från kostsam kryddor. inom vissa fall blev adeln överträffad från benediktinerkloster likt kunde äga upp mot 16 serveringar vissa fastedagar.

Vilka vilket skulle artikel ursäktade ifrån fastan tolkades även allt mer generöst. Thomas från Aquino (ca 1225–1274) ansåg för att undantag skulle finnas till ungar, gamla, pilgrimer, person som arbetar samt bönfällare, dock ej dem fattiga således länge dem ägde överdel ovan huvudet.^[72] detta finns flera källor likt beskriver ordensmunkar liksom trotsade restriktioner genom listiga bibeltolkningar.

eftersom sjuka fanns undantagna utvecklades ett praxis för att fastebestämmelserna endast gällde inom den ordinarie matsalen samt för att flera munkar helt enkelt åt sina måltider beneath fastan inom detta liksom senare skulle utvecklas mot misericordian^[73] istället på grund av inom refektoriet.^[74] Nytillsatta klosterabbotar försökte komma tillrätta tillsammans avvikelserna ej bara tillsammans moralpredikningar utan även genom för att titta mot för att detta fanns vällagade rätter utan animalisk föda nära fastemåltider.^[70]

Klass

[redigera | redigera wikitext]

Europa beneath medeltiden fanns en utpräglat klassamhälle.

detta plats enstaka tidsperiod då svält ännu fanns vanligt förekommande samt var sociala hierarkier brutalt påtvingades. föda fanns då ett betydande social signal vid en sätt liksom ej äger någon motsvarighet inom moderna industrialiserade länder. i enlighet med den tankesystem liksom rådde då fanns samhället uppdelat vid tre primära ständer: den arbetande, ofrälse allmogen (den övervägande majoriteten), prästerskapet samt adeln.

Förhållandet mellan dessa grupper fanns strikt hierarkiskt. Adeln samt prästerskapet fordrade andlig samt världslig bestämmanderätt ovan allmogen. Inom dem härskande klasserna fanns även enstaka intern hierarki, ifrån kungar samt påvar mot hertigar samt biskopar, samt vidare mot deras underlydande, mot modell väpnare samt vanliga präster. varenda förväntades hålla sig inom sin klass samt för att respektera dem härskande klassernas auktoritet.

Politisk auktoritet uttrycktes ej bara genom för att styra andra, utan även genom bordsskick samt kost; grova person som arbetar skulle nöja sig tillsammans grovt kornbröd, saltat fläsk samt frön från växter ofta använda som mat samt förväntades ej behärska etikett. Klasstänkandet påverkade mot samt tillsammans med vetenskapen: dem övre klassernas kostsam kost fanns ej bara enstaka fråga ifall ekonomiska förhållanden utan ett nödvändighet till deras förfinade fysik.

enstaka herres matsmältningssystem ansågs helt enkelt finare än hos underordnade bönder samt fordrade därför enstaka finare kost.^[75]

Under senmedeltiden ökade rikedomen hos köpmän samt ytterligare medelklass vilket innebar för att dem ägde tillfälle för att ta efter adelns vanor samt manér. detta plats något vilket hotade för att sudda ut dem symboliska barriärer såsom fanns mellan frälse samt allmoge.

Reaktionen kom inom numeriskt värde former: doktor varnade till farorna tillsammans för att förtära "utanför sitt stånd"^[76] samt överflödsförordningar satte enstaka juridisk gräns på grund av hur påkostade ofrälsets festmåltider fick vara.^[77]

Medeltida näringslära

[redigera | redigera wikitext]

Medicinvetenskapen beneath medeltiden ägde stort påverkan vid vad såsom ansågs artikel nyttig samt näringsrik kost.

Ens livsstil – inklusive kosthållning, motion, lämpligt socialt beteende samt diverse hälsokurer – plats vägen mot god välbefinnande samt all föda tilldelades vissa attribut vilket ansågs påverka välmående. samtliga matvaror klassificerades vid numeriskt värde skalor, ifrån varmt mot kallt samt ifrån fuktigt mot torrt, allt i enlighet med humoralpatologin, ett möte medicinska teorier vilket baserades vid Galenus läror samt såsom dominerade europeisk läkemedel ändra fram mot 1600-talet.

Den medeltida vetenskapen ansåg för att matsmältning plats ett process likt liknade matlagning. Spjälkningen från föda inom buk sågs likt ett fortsättning vid den tillagning likt kocken påbörjat. på grund av för att maten skulle bli noggrann "tillagad" samt näringsämnena ordentligt upptagna från kroppen plats detta viktigt för att buk fylldes vid korrekt sätt. Lättsmält föda skulle ätas ursprunglig samt sen följas från successivt tyngre rätter.

angående man ej följde denna ordning sålunda trodde man för att den tyngre maten skulle sjunka mot botten från buk samt var blockera matsmältningskanalen samt orsaka förruttnelse samt uppkomsten från dåliga vätskor inom buk. detta fanns även många viktigt för att föda från olika attribut ej blandades hur såsom helst.^[62]

Innan ett måltid skulle buk "öppnas" tillsammans med enstaka aperitif (av latinska aperire, "öppna") likt skulle existera varm samt torr, oftast godsak gjord vid kanderad ingefära, kummin samt frön från anis, fänkål samt spiskummin, alkoholhaltig samt sötade samt spetsade mjölkdrycker.

noggrann vilket den ägde blivit öppnad skulle den sen "stängas" igen inom slutet från måltiden tillsammans med hjälp från något vilket ansågs underlätta matsmältningen, gärna dragéer (som vid medeltiden bestod från kryddade sockerklumpar) alternativt hyporas, kryddat alkoholhaltig, tillsammans tillsammans lagrad mejeriprodukt. ett måltid skulle helst starta tillsammans ätbar del vilket ansågs lättsmält, exempelvis äpplen.

Sen följde vegetabilier likt sallad samt kål, trädgårdsportlak, örter, fuktiga frukter, enklare animalisk föda såsom kyckling alternativt killing tillsammans tillsammans med potage samt buljong. Efter detta åt man tyngre animalisk föda likt fläsk samt nötkött, dock även päron samt kastanjer, vilket båda ansågs särskilt svårsmälta.^[78]

Den hälsosammaste maten plats i enlighet med medicinsk expert den likt närmaste motsvarande människors humoralpatologiska temperament, detta önskar yttra måttligt varm samt fuktig.

Maten skulle helst även existera finhackad, mald, mortlad samt silad på grund av för att ingredienserna skulle blandas ordentligt. Vitt alkoholhaltig ansågs artikel kallare än rött samt detsamma antogs angående skarlakansröd samt ljus vinäger. mejeriprodukt plats måttligt varm samt fuktig, dock olika vilt ansågs även ge mejeriprodukt tillsammans med olika attribut. hönsägg ansågs allmänt fuktig, dock gulan varm medan vitan plats kall.

kompetenta kockar förväntades för att justera sig mot humoralläran. Även angående detta ibland kunde begränsa vissa kombinationer från livsmedel fanns detta ännu gott angående utrymme på grund av variation inom dem ramar likt ansågs hälsobefrämjande.^[79]

Historiografi samt källor

[redigera | redigera wikitext]

Forskning ifall medeltida föda samt matvanor plats fram mot ca 1980 relativt eftersatt.

Missuppfattningar samt rena felaktigheter plats vanliga bland forskare samt finns ännu närvarande inom den allmänna uppfattningen ifall medeltiden likt ett efterbliven, primitiv samt barbarisk period. Medeltida matlagning beskrevs såsom motbjudande vid bas från dem obekanta smakkombinationerna, den upplevda frånvaron från vegetabilier samt stora mängder kryddor.^[80] detta rikliga bruket från kryddor äger varit en populärt argument på grund av för att bekräfta påståendet angående för att kryddor användes på grund av för att dölja smaken från härsket animalisk föda, enstaka slutsats vilket saknar stöd inom historiska uppgifter alternativt samtida källor.^[81] Färskt animalisk föda fanns tillgängligt året runt på grund av dem vilket ägde råd.

Konserveringstekniken plats förvisso primitiv inom jämförelse tillsammans med idag, dock fullt tillräckliga. Kryddornas astronomiska kostnader samt höga prestige, samt värdens rykte, skulle äga varit helt bortslösade ifall dem användes till för att smaksätta billiga, illa hanterade råvaror.^[82]

Att mala samt blanda ingredienser mot mos alternativt patée-liknande rätter, samt dem flera formerna från potage samt såser besitter använts vilket argument på grund av för att den medeltida adeln tappade sina tänder inom ung ålder samt därför ej kunde förtära något annat än gröt, soppa alternativt malet animalisk föda.

Bilden från tandlösa aristokrater likt ätit sig igenom stora måltider bestående främst från olika former från mos samt sörjor äger samtidigt levt blad nära blad tillsammans den motstridiga föreställningen från ett "hop från okultiverade tölpar (förklädda vilket adelsmän) liksom, då dem ej kastat flottiga köttben vid varandra genom bankettsalen, äger huggit in vid dem tillsammans fullt friska uppsättningar från fram-, hörn- samt kindtänder".^[83]

Kokböcker

[redigera | redigera wikitext]

Kokböcker, alternativt mer detaljerad receptsamlingar, liksom sammanställdes vid medeltiden existerar bland dem viktigaste källorna till undersökning ifall den tidens föda samt matvanor.

dem inledande kokböckerna dök upp runt slutet från 1200-talet. Liber dem coquina, troligen tillsammans med ursprung kring Neapel, samt Tractatus dem modo preparandi besitter redigerats samt utgivits inom modern tidsperiod från Marianne Mulon samt ytterligare ett kokbok ifrån Assisi liksom hittats nära Châlons-sur-Marne besitter redigerats från Maguelonne Toussaint-Samat.^[84] Man äger utgått ifrån för att recepten beskriver riktiga maträtter, dock mathistoriker tror ej för att dem användes vid identisk sätt såsom idag, likt enstaka omfattande handbok likt kunde behållas nära mot grabb beneath tillagning.

Troligen plats erhålla inom en medeltida matrum läskunniga samt "arbetsmaterial" skulle knappast äga bevarats ett längre period.

Recepten plats ofta koncis samt angav ej exakta kvantiteter. Tillagningstider samt temperaturer plats ej angivna eftersom detta ej fanns bärbara tidsangivare samt eftersom all matlagning skedde ovan någon form eller gestalt från flamma.

inom bästa fall kunde tillagningstider anges vilket tiden detta tog för att yttra en visst antal vanliga böner alternativt hur långt detta tog för att vandra runt en fält från enstaka viss storlek. Yrkeskockar lärdes upp genom praktisk kunskap inom en lärlingssystem, samt arbetade sig successiv upp inom kökshierarkin. enstaka medeltida kock inom en större hushåll ägde troligen förmågan för att behärska organisera samt tillaga ett större måltid utan för att ta hjälp från skriftliga instruktioner.

eftersom dem manuskript liksom överlevt existerar inom relativt gott skick äger mathistorikern förnamn Scully föreslagit för att dem varit en sätt för att nedteckna vanor samt praktiker till läskunniga hushållsöverhuvuden. en klart modell vid detta existerar Ménagier dem Paris ifrån sent 1300-tal. Totalt finns drygt 70 kända medeltida receptsamlingar likt bevarats in inom modern tid.^[85]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Adamson, Melitta Weiss, Regional Cuisines of Medieval Europe: A Book of Essays. Routledge, New York. 2002. ISBN 0-415-92994-6
• Adamson, Melitta Weiss, Food in Medieval Times. Garland, New York. 2004. ISBN 0-313-32147-7
• Carlin, Martha & Rosenthal, Joel T. (redaktörer), Food and Eating in Medieval Europe. The Hambledon Press, London.

  1998. ISBN 1-85285-148-1

• Dembinska, Maria, Food and drink in medieval Poland: rediscovering a cuisine of the past, översatt från Magdalena Thomas, reviderad samt bearbetad från William Woys Weaver. University of Pennsylvania Press, Philadelphia. 1999. ISBN 0-8122-3224-0
• Fenton, Alexander & Kisbán, Eszter (redaktörer), Food in Change: Eating Habits from the mittpunkt Ages to the Present Day. John Donald Publishers, Edinburgh.

  1986. ISBN 0-85976-145-2

• The Fontana Economic History of Europe: The mittpunkt Ages; J.C Russel Population in europe 500-1500. Fontana, London. 1972. ISBN 0-00-632841-5
• Henisch, bro Ann, Fast and Feast: Food in Medieval Society. Pennsylvania State Press, University Park. 1976. ISBN 0-271-01230-7
• Hunt, namn S. samt Murray, James M. Företagande samt affär inom detta medeltida Europa 1200-1550 översättning från Margareta Eklöf tillsammans fackgranskning från Bo Franzén.

  2001. ISBN 91-7150-815-5

• Nordberg, Michael, Den dynamiska medeltiden. 1984. ISBN 91-550-2786-5
• Scully, förnamn, The Art of Cookery in the mittpunkt Ages. The Boydell Press, Woodbridge. 1995. ISBN 0-85115-611-8

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]