Provköket recept
Först tillsammans varudeklaration
KF Provkök besitter sina rötter inom andra världskrigets ransoneringstider. detta startade 1943. flera konsumenter klagade vid matens standard. detta föranledde KF:s ledning för att engagera lanthushållsläraren Anna-Britt Agnsäter för att provlaga ingredienser ifrån olika leverantörer. inledande uppdraget gällde för att provkoka ärtor.
1946 blev denna ledare på grund av detta nya provköket.
identisk tid plats KF ursprunglig inom landet tillsammans varudeklarationer beneath mottot ”Väg kostnad mot kvalitet”. Provsmakning tillsammans med konsumentpanel inleddes.
Den inledande ”Vår kokbok” kom 1951
Efter ett halvårslång utflykt mot USA 1948 återvände Anna-Britt Agnsäter tillsammans med mängder från på grund av land nya redskap, mot modell ångstrykjärn, köttermometer, kavelduk, måttsats, platsfolie mm.
denna utvecklade enstaka svensk köttermometer.
Det kokboksmanus denna skrivit före resan fick tecknas angående. detta likt ifrån start fanns tänkt liksom ett kristidsbok blev idag istället ett innovativ volym. Nya metoder, liksom för att steka animalisk föda nära nedsänkt temperatur samt tillsammans med köttermometerns hjälp avbryta då köttet fanns färdigt, blev tagna in inom kokboken.
Recepten anpassades mot den nya måttsatsen. detta blev enstaka modern Vår kokbok, liksom kom ut inledande gången 1951. Sveriges maximalt avyttrade kokbok tillsammans återkommande nya upplagor. Den inledande boken ifrån 1951 trycktes inom ett version från 25.000 exemplar samt kostade 15:- per lärobok, en till tiden ganska högt pris.
Upplagan 1953 såldes slut vid enstaka gång, varvid en nytryck blev nödvändigt.
Kokboken äger sedan fortsatt för att artikel enstaka från landets populäraste samt maximalt nyttja kokböcker, omöjlig för att hitta vid antikvariat. detta nya samt revolutionerande tillsammans med kokboken plats målsättningen för att ange exakta mått, tider samt temperaturer inom bokens varenda anvisning. detta skulle artikel sålunda klart samt enkel för att samtliga skulle klara det.
Kokboken liksom samtidsspegel
Kokboken äger ständigt försökt artikel ett spegel från sin samtid, vare sig detta handlat ifall traditionell husmanskost alternativt invandrade maträtter tillsammans med anvisning anpassade till ett, numeriskt värde samt fler personer inom hushållet.
Boken små frukter från växter tydliga spår från samhällsförändringar samt influenser likt kvinnofrigörelse, medicinska rön, 70-talets kollektivism, 80-talets självständighet, effekter från invandring, specialiserad tillväxt osv. Några anvisning besitter trots detta klarat sig genom tidens fullständig förstörelse tand nästan helt oförändrade. detta smått klassiska ”Polkagrisreceptet” (klicka till för att ta sektion från receptet inom pdf) existerar just en sådant, vilket även står tillsammans likt ett hyllning mot kokbokens skapare samt grundare.
detta existerar nämligen Anna-Britts småländska farmors anvisning vilket denna inte någonsin övergav. vid 1980-talet tog Birgitta Andrews samt Barbro Lindgren ovan efter Anna-Britt Agnsäter såsom kokbokens huvudredaktörer, vilket dem fortsatt tillsammans fram mot den 24 upplagan ifrån 2005.
Från kostcirkel samt basmat mot matpyramid
”Vi önskar äga mer prisvärd mat” samt ”Priserna stiger, Palme tiger” fanns slagord likt skanderades ut vid demonstrationer inom huvudstaden 1972.
på baksidan uppropet stod dem sk. Skärholmsfruarna, bestående från ett kommitté från kvinnor ifrån Skärholmen, tillsammans med initiativtagaren Ann-Marie Norrman inom spetsen. Deras protest ledde mot för att Socialstyrelsen tillsatte ett speciell arbetsgrupp ”Kost samt kostnad”, vars arbetsuppgift plats för att undersöka angående detta gick för att förtära näringsriktigt mot enstaka rimlig utgift.
Gruppen introducerade term vilket basmat (bröd, rotfrukt, pasta samt mjölk) samt tillägg (frukt, vegetabilier, animalisk föda samt fisk).
1973 ägde KF samt Socialstyrelsen tillsammans kampanjen ”Välj rätt” var konceptet basmat samt tillägg presenterades till svenska människor. Provköket gjorde enstaka häfte samt budskapet plats enkelt samt enkel för att ta mot sig – god samt nyttig föda mot vettiga kostnader.
Budskapet fanns revolutionerande. KF samt provköket påstod för att basmaten utgjorde närmare ¾ från detta dagliga proteinbehovet samt hälften från järn- samt C-vitaminbehovet till enstaka utgift från tre kronor. Kritikerna reagerade snabbt samt menade för att intagandet från allt på grund av många bakverk samt rotfrukt ledde mot osund fetma.
Som stridbar arbetsledare på grund av KF Provkök kom Anna-Britt Agnsäter vid kant tillsammans Socialstyrelsen ifall hur kostinformationen skulle utformas.
dock vid Socialstyrelsen ryckte man vid axlarna.
”Det existerar vid tiden för att Socialstyrelsen samt andra institutioner översätter dem näringsfysiologiska sanningarna mot en begripligt samt lättfattligt tungomål, sålunda för att massmedia samt informatörer är kapabel föra ut samt sprida angelägna budskap angående förbättrad matvanor.”
På provköket fortsatte diskussionen angående hur budskapet skulle ett fåtal enstaka god lärorik utformning.
Redan 1968 försökte KF presentera sin vilket man tyckte förbättrade variant från ett tre kalenderår äldre kostcirkel. detta fanns enstaka cirkel indelad inom sju olika tårtbitar. Problemet fanns för att den ej talade ifall hur många man skulle förtära från varenda tårtbit.
På ett möte inom götet 1973 höll Anna-Britt Agnsäter en presentation angående basmat samt ifall problemet tillsammans hur man skulle illustrera basen inom kostcirkeln.
ett från åhörarna Fjalar Clemes kläckte idén ifall för att triangeln kunde illustrera ett bas. Anna-Britt Agnsäter fortsatte för att förbättra ”kostpyramiden” mot detta såsom slutligen skulle bli matpyramiden. inom september 1974 firade KF 75-årsjubileum samt tidningen oss gav ut en jubileumsnummer mot varenda hushåll inom landet. vid mittuppslaget, inom massiv färgbild, presenterades matpyramiden på grund av inledande gången.
Den fick massiv uppmärksamhet samt gensvaret plats starkt. mot skillnad ifrån kostcirkeln gav pyramiden besked angående hur många man skulle förtära från bas respektive tillägg alternativt höjdpunkt. Den ägde uppenbara pedagogiska fördelar, dock vid Socialstyrelsen plats man trampad vid tårna. Man ville ej äga konkurrens mot den egna kostcirkeln samt började aktivt motarbeta matpyramiden.
Men KF gick vidare tillsammans med Matpyramiden.
Den spreds inom broschyrer, vid affischer, inom hemkunskap inom skolorna samt ingick inom ”Vår kokbok” tillsammans ett utgåva vid 700.000 exemplar. Konsumentkooperationen inom land, Norge, land i norden samt Färöarna skapade egna matpyramider tillsammans med respektive lands ingredienser. 1977 hjälpte KF Provkök mot samt utvecklade Sri Lankas matpyramid (en pdf-sida) inom en kvinnoutbildningsprojekt vid basnivå.
Den spreds även inom Västtyskland samt Japan. 20 kalenderår senare ägde kostcirkeln skrotats inom USA samt skolor börjat nyttja matpyramiden tillsammans med argumenten: lärorik, enkel för att förstå från samtliga, även från dem vilket ej kunna läsa.
I boken ”Ideologin pengarna kostråden” anför författarna Per Wikholm samt Lars-Erik Listfeldt ett enkel kittlande samt försonande saga samt teori angående hur kampen mellan kostcirkeln samt matpyramiden, respektive kampen mellan myndighetssverige samt KF, får en lyckligt slut.
Man menar för att symbolen till nyckelhålsmärkningen ifrån Livsmedelsverket ifrån 1989, existerar ett slags hyllning alternativt en officiellt erkännande mot Anna-Britt Agnsäter. Nyckelhålssymbolen existerar enstaka syntes från ett cirkel samt ett geometrisk form med triangulära sidor. Nyckelhålsmärkningens huvudsakliga avsikt, inom likhet Anna-Britt Agnsäters strävan, existerar för att minimera samt bekämpa tillsatsen från fett inom kosten.
(sid 82-83)
Ärlig upplysning
Anna-Britt Agnsäter, arbetsledare till provköket 1946– 1980, arbetade all sitt yrkesliv tillsammans med för att lära svenskarna förbättrad mathållning. Provkökets aktivitet äger satt tydliga spår inom uppriktig konsumentupplysning. inom form eller gestalt från varudeklarationer, märkning från redskap, tillagningsråd, anvisning, föremål eller textstycken samt kokböcker.
Den besitter haft innebörd långt utöver konsumentkooperationens direkta
verksamhet.
FILM: ifall Vår kokbok (1:17)
Till CoopCat från samt angående KF Provkök
Källor:
denna skapade Vår kokbok samt grundade KF Provkök/ Eric Giertz samt Bengt Strömberg. Ur Kooperativa affärer 1998: mars s. 38
enklare för att förtära rätt/ Cajsa Norberg (Ur tidn.
oss 1974:36 s. 47)
Pyramiden bestämmer kursen/ berg Lundgren (Ur tidn. oss 1981:17 s. 32-34)
Källhänvisning
Agnsäter, Anna-Britt, för att informera ifall föda. odaterad PM, KF Bibliotek
Agnsäter, Anna-Britt, KF Provkök 50-årsjubileum 3 juni 1993. PM, KF Bibliotek
Svenska folkets köksbibel/ Inga-Lisa Rosén (Ur tidn. oss 2001:18 s. 32-34)
ifrån Amerikastek mot Grand dessert : 40 kalenderår tillsammans med Vår kokbok/ Barbro Lindgren, Ulla Ingeson, 1991
Vår nya kokbok/ Åke Blid.
Ur Ledarforum 1986:10 s. 39
Rekommenderad vidareläsning
Ideologin pengarna kostråden/ Per Wikholm samt Lars-Erik Listfeldt
Coop Provkök
Coop Provkök, förr KF:s Provkök, existerar Kooperativa förbundets sektion på grund av bland annat tester från hushållsprodukter. Provköket besitter även gett ut en antal publikationer, däribland Vår kokbok.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Coop Provkök startades 1943 inom en utan fönster plats vid program 6 inom KF-huset inom huvudstaden liksom enstaka underavdelning mot Husmodersavdelningen. Den inledande arbetsuppgiften fanns enstaka kvalitetsbedömning från bruna frön från växter ofta använda som mat samt gula ärtor. 1946 blev Provköket enstaka självständig avdelning tillsammans Anna-Britt Agnsäter liksom arbetsledare.
Agnsäter såsom beneath 1949 gjorde ett utflykt mot USA tog tillsammans sig flera nya matlagningsidéer bostad. inom USA ägde man börjat nyttja sig från hushållstermometrar samt standardiserade måttsatser. Detta plats något KF snart började för att förbättra samt sälja vid den svenska marknaden.[1] 1950 startade AB Gustavsberg tillverkning från hushållsprodukter inom plast.
ett från dem inledande produkterna plats måttsatsen likt blev tagna fram tillsammans tillsammans med KF:s provkök.[2] Vår kokbok gavs ut inledande gången 1951 från KF:s Provkök. Boken äger blivit norm till senare kokböcker. detta plats den inledande svenska kokbok var den fyrdelade måttsatsen samt stektermometrar användes inom anvisning.
Från för att inledningsvis endast ägnat sig åt receptprövning samt kvalitetsbedömning från föda utvidgades verksamheten tillsammans tester från hushållsartiklar samt vitvaror.
Dessa tester blev oerhört viktiga till KF:s egna märken Gunda samt Hugin vilket ständigt jämfördes tillsammans sina konkurrenter. Provkökets jämförelsetester både från föda samt hushållsartiklar publiceras inom olika tidskrifter.
1980 gick Agnsäter inom pension samt ersattes från Christina Möller vilket inom sin tur efterträddes 2008 från Sara Begner[3].
2003 bytte KF:s Provkök namn mot COOP Provkök.
Publikationer
[redigera | redigera wikitext]Provkökets inledande volym blev Matlagningens nyckel, såsom kom ut 1950. en tid senare kom inledande upplagan från Vår kokbok ut. Vår kokbok innehöll anvisning testade samt utprovade från provköket samt inom recepten användes dem nya standardiserade måttsatserna. Provköket gav även ut enstaka sektion andra skrivna verk vilket Vår wokbok, Vår bakbok, Vår kakbok etcetera samt flera åtgärda anvisning inom Konsums mataffärer.
Man introducerade Sveriges inledande kunddator tillsammans med anvisning kallad Mator inom start från 1980-talet.
Provköket liksom folkbildare
[redigera | redigera wikitext]Provköket besitter spelat enstaka betydande roll till folkbildningen samt folkhälsan genom år, tillsammans med idéer såsom för att förtära nyttigt samt spara in vid sötningsmedel samt fett. tid 1973 genomfördes tillsammans tillsammans med Socialstyrelsen kampanjen Välj korrekt, likt visade vid enstaka fräsch förbättrad kostcirkel.
en tid senare då KF firade sitt 75-årsjubileum publicerades matpyramiden inom Vi:s jubileumsnummer. Detta inom en led för att pedagogiskt samt lättförståeligt påvisa vikten från för att förtära hälsosam basmat, eftersom kostcirkeln ej kunde visa inom vilka nyttiga proportioner man borde inta sin att födas. Socialstyrelsen ägde dock sina synpunkter samt ville helt ej äga någon konkurrens inom näringsläran, varpå enstaka energisk diskussion något som har transporterats eller flyttats fram mot 1976.
Idén ifall matpyramiden kom för att exporteras mot dem andra nordiska länderna dock även länder liksom Japan, USA, Portugal samt Sri Lanka. Provköket kom även spela ett betydande roll inom utbildningsfrågor, både likt remissinstans mot utbildningsdepartementet samt vidareutbildning från KF:s personlig anställda. Provköket spelade enstaka nödvändig roll inom Kvinnor förmå projektet samt spridandet från kooperation inom u-länder.
Provköket tog initiativ mot för att presentera quorn inom landet liksom sedan började säljas inom KF:s butiker.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Bruksföremål från plast: materialen, formgivarna, fabrikerna, Thomas Lindblad, Bokförlaget Signum, 2004