Matsal skola personal lagar mat själva
”Det fanns roligare för att erhålla laga maten själv”
Personalen vilket lagar maten mot Varbergs skolor, förskolor samt dagcentraler äger varit tillsammans angående flera förändringar dem senaste åren.
Tidigare lagade dem flesta skolor maten själva. detta ändrades på grund av drygt tio kalenderår sedan.
Numera besitter kommunen åtta tillagningskök liksom lagar föda likt levereras mot en åttiotal mottagningskök.
Sedan en kalenderår äger kommunen även enstaka gemensam matsedel på grund av samtliga skolor.
HN äger ringt runt mot Varbergs skolkök på grund av för att lyssna hur personalen känner på grund av sin arbetssituation samt maten. dem flesta beskriver maten såsom både god samt väl sammansatt.
– Det existerar utmärkt standard samt maten smakar gott, säger Agneta Petersson, ekonomibiträde vid Håstensskolan.
– Det existerar väldigt positivt för att oss lagar maten ifrån grunden.
detta existerar bara vissa saker, liksom köttbullar, oss ej fullfölja själva, säger Marianne Linné, ekonomibiträde vid Vidhögeskolan.
Övergången ifrån tillagningskök mot mottagningskök äger inneburit stora förändringar. Numera utför dem flesta skolor bara tillbehören mot måltiden, liksom sallad, rotfrukt, ris samt pasta. detta besitter gjort yrket mindre roligt, säger mottagningsköken HN pratat med.
– Tidigare kände man dofterna samt arbetade tillsammans med maten vid en annat sätt.
för tillfället existerar detta bara för att sätta fram den, säger Agneta Petersson.
Rebecka Karlsson, ekonomibiträde vid Påskbergsskolan, tror för att förändringen främst känns från till dem såsom existerar utbildade kockar.
– Det måste existera roligare för att erhålla laga maten ifrån grunden samt ett fåtal jobba tillsammans sin kreativitet. eftersom detta existerar utmärkt föda tror jag ej barnen märker således massiv skillnad.
dock dofterna såsom kommer nära tillagningen, dem tappar man, säger hon.
Hon får medhåll från Helen Eriksson, såsom arbetar inom köket vid Göthriks skola.
– Det fanns roligare då man ägde helheten, detta blir ett ytterligare yrkesstolthet då. för tillfället tappar man känslan på grund av detta man fullfölja. angående barnen frågar mig fanns köttbullarna kommer ifrån besitter jag ingen aning, jag får ringa centralköket.
detta känns såsom oss skeppar fram föda oss ej äger någon större övervakning ovan, säger hon.
Hon tycker för att arbetet styrs många från känslan för att saker ej får kosta. detta fullfölja för att chansen för att möta barnens önskemål ifall exempelvis roligare ingredienser inom salladen begränsas, något liksom även andra mottagningskök påpekar.
– Vi blir bota tiden födda tillsammans för att oss måste spara.
detta på denna plats kommer ju ej ifrån kost samt städ, detta existerar något likt politikerna styr, säger hon.
Helen upplever för att stressen inom arbetet besitter ökat, samt för att bemanningen existerar till snäv.
– När detta fanns fler tillagningskök skötte ett hwavusmor vid varenda lokal allt pappersarbete. för tillfället bör varenda utföra allt, säger hon.
Även Marianne Linné ägde önskat fler sker inom arbetet.
– Det existerar ofta svårt för att ett fåtal in vikarier.
ifall detta existerar riktigt stressigt får städningen från golvet inom matsalen stå tillbaka, maten måste ju erbjuds mat eller dryck liksom den bör, säger hon.
Alla delar dock ej bilden. vid flera från tillagningsköken tycker personalen för att bemanningen existerar god.
Att samtliga skolor numera äger enstaka likadan, förutbestämd matsedel äger både för- samt nackdelar, tycker personalen.
flera ser vinster, exempelvis för att kostnaderna reducerar samt för att matens spårbarhet ökar. dock detta egna handlingsutrymmet besitter minskat rejält.
– Jag accepterar för att oss blir styrda, dock visst ägde detta varit roligare angående oss kunnat organisera samt köpa in maten själva, säger Ann-Sofie Gunnarsson, ansvarig kock vid Ekekullens tillagningskök inom Rolfstorp.
– Vi besitter ännu chans för att sätta vår personlig touch vid kryddningen, dock flera skulle nog vilja utföra mer, säger Marianne Linné.
Carlos Paredes, köksansvarig vid Södertulls tillagningskök, påpekar för att kockarna vid tillagningsköken får chans för att påverka menyernas innehåll via regelbundna nätverksträffar.
Både denne samt Ann-Sofie Gunnarsson tycker för att arbetet inom tillagningsköken blivit intressantare sedan omorganisationen.
– Vi besitter fått mer ansvar samt tillfälle för att utbilda oss inom exempelvis specialkost, säger Carlos Paredes.
Byline: L-G Johansson
Byline: Ulrika Ernström
DelaDela
Skolmat inom Sverige
Skolmat existerar den föda likt skolor serverar studenter samt anställda, vanligtvis inom ett skolmatsal.
mat i skolan till dem fattiga eleverna inom land infördes vid 1800-talet, ett period efter införandet från allmän skolplikt. mat i skolan på grund av andra infördes inom flera kommuner efter en riksdagsbeslut 1945. detta dröjde mot 1973 innan kostnadsfri mat i skolan serverades inom varenda grundskolor. ifrån samt tillsammans med den 1 juli 2011 ställs krav inom skollagen vid för att måltiderna bör existera näringsriktiga.
Även inom flera gymnasieskolor förekommer mat i skolan, dock gymnasieskolan omfattas ej från kraven vid för att detta bör erbjuds mat eller dryck mat i skolan alternativt för att den bör existera avgiftsfri.[1] Efter för att fritidshem flyttade in inom skollokaler beneath 1990-talet, på grund av för att öka samverkan mellan lärcentrum samt fritidshem,[2] serverar flera grundskolor morgonmål, middag samt mellanmål.
Skolmatens syfte
[redigera | redigera wikitext]För för att skolbarn bör behärska prestera väl behövs näringsrik föda. Maten delas in inom fyra grupper liksom existerar nödvändig på grund av enstaka näringsrik kost. Delarna existerar basmat, proteintillskott, vitamin- samt mineraltillskott samt energitillskott. dem fyra grupperna utgör tillsammans den föda liksom behövs till för att behärska prestera väl, både inom skolan samt vid fritiden.
från detta totala energiintaget beneath enstaka ljus bör skollunchen stå till 25 mot 35 andel. Tallriksmodellen används vilket bas till näringsrika måltider. Tallriksmodellen existerar indelad inom tre delar: kolhydratrik föda, proteinrik föda samt fruktbarhet samt grönt. Genom enstaka näringsrik skollunch blir studenter mätta, vilket leder mot förbättrad skolprestation beneath bota dagen.
kalenderår 2013 publicerade Livsmedelsverket enstaka nyhet samt skrev för att mätta studenter koncentrerade sig förbättrad vid lektionerna samt för att då eleverna plats mätta således bidrog dem mot enstaka lugnare klassrumsmiljö beneath eftermiddagen. Livsmedelsverket skrev även för att hungriga studenter besitter svårare för att ta mot sig kunskap.[3]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Under 1800-talet då detta beslutades för att varenda unge skulle vandra inom skolan tog dem tillsammans med sig personlig föda för att förtära alternativt gick bostad vid raster till för att förtära.
Dock kom flera från barnen ifrån fattiga familjer samt ägde ej råd tillsammans näringsrik föda samt detta uppfattades likt en skäl dem presterade sämre inom skolan.[4] vid 1800-talet började föda erbjuds mat eller dryck vid skolor runt angående inom land, skolmaten fanns dock ej tillgänglig på grund av varenda. Maten serverades främst åt dem vilket ej ägde råd tillsammans med personlig föda, återstående fick ta tillsammans med personlig föda mot skolan.
Den föda liksom serverades mot dem allra fattigaste barnen plats maximalt gröt alternativt soppa. inom vissa fall skänktes detta föda mot skolorna ifrån snälla invånare inom byn.
År 1937 kunde skolorna ge ut föda mot dem behövande genom för att kommunerna kunde ta emot statsbidrag, då plats detta ungefär 13 andel från eleverna inom landet likt fick ta emot skolmat[5].
1945 fattade riksdagen en beslut ifall för att skolmaten skulle bli kostnadsfri inom skolorna dock detta fanns upp mot kommunerna ifall dem skulle ordna föda åt eleverna[6]. Staten bidrog tillsammans med 50 öre/måltid. Beslutet gjorde detta möjligt på grund av dem kommuner såsom ville tillhandahålla kostnadsfri mat i skolan mot eleverna för att ett fåtal stöd ifrån staten inom form eller gestalt från valuta.
detta fanns krav vid den föda liksom skulle erbjuds mat eller dryck inom skolan, detta skulle artikel ett varm måltid tillsammans med en kopp mejeriprodukt, bakverk samt fett. Måltiden skulle komplettera maten likt serverades inom hemmet. detta fanns viktigt tillsammans med god hygien då maten lagades inom skolan, detta plats viktigt för att händerna tvättades precis. Maten skulle erbjuds mat eller dryck från skolpersonalen samt vakter anställdes mot matsalarna, enstaka vakt per 100 studenter anställdes.
Eleverna skulle även äga gott bordsskick inom matsalen, detta skulle råda ett relativ tystnad, detta skulle bidra mot för att barnen lärde sig goda matvanor samt en gott bordsskick[4]. 1965 serverades mer än hälften från eleverna mat i skolan. Snabbast utvecklades detta inom skolorna inom huvudstaden samt inom norra landet. Allt fler skolor fick skolmatsalar samt skolkök. beneath 1950-talet kom dem inledande frysta varorna mot skolköken.[4] inom slutet från 1960-talet slutade staten bidra tillsammans med valuta mot skolmaten, ansvaret gick ovan mot enbart kommunen för att finansiera skolmaten.
detta plats ej förrän 1973 vilket detta fanns kostnadsfri skollunch överallt inom Sverige.[7]
Tidig historia
[redigera | redigera wikitext]Skolmat förekom inom olika former lokalt beneath slutet från 1800-talet. Enskilda skolor, kommuner alternativt organisationer (till modell Röda Korset) kunde artikel tidiga tillsammans med för att servera mat i skolan var man således ansåg för att detta behövdes.
detta fanns dock inledningsvis inom start från 1900-talet liksom mat i skolan vid allvar började diskuteras vilket enstaka sektion från skolans ansvar[8]. inom takt tillsammans ökad snabb urbanisering samt expansion från skolplikten kom pedagog samt skolläkare inom förbindelse tillsammans med flera från Sveriges unga. Man började då inom högre grad oroa sig till näringsstandarden bland barnen samt förslag vid för att skolorna kunde innehåll enstaka betydande roll till barnens tillväxt genom för att tillhandahålla en ordentligt syfte föda ifall dagen lades fram.
Storstäderna samt dem norrländska kommunerna/skoldistrikten plats tidiga tillsammans för att tillhandahålla mat i skolan mot eleverna inom större skal.
Först beneath 1930-talet började mat i skolan diskuteras vid allvar inom landet. Arbetarrörelsens styrka samt oron till detta minskade antal nyfödda ungar bidrog mot för att fler blev övertygade angående för att något borde göras.
Befolkningskommissionen såsom leds från Gunnar Myrdal att föreslå eller råda något mat i skolan likt enstaka från flera åtgärder inom den statliga utredningen Betänkande inom näringsfrågan (1938:6)[9] liksom syftar mot för att minska kostnaden på grund av flerbarnsfamiljer, höja näringsstandarden inom befolkningen samt omväg uppmuntra mot för att fler skaffar små människor. ifrån samt tillsammans med 1938 kunna kommunerna/skoldistrikten söka statsbidrag till för att anordna mat i skolan till sina studenter.
inom start från 1940-talet besitter runt 13 andel från Sveriges grundskoleelever mat i skolan. Den stora förändringen kommer 1946 då regeringen lägger ett proposition angående för att samtliga kommuner kommer för att ett fåtal statsbidrag ifall dem bara möter dem krav liksom ställs inom kungörelsen (1946:553)[10]. Statsbidragen existerar skapade sålunda för att dem flesta kommuner får mer än 50 andel från sina direkta kostnader täckta.
detta går även för att söka statsbidrag på grund av inventariekostnader inom samband tillsammans med för att mat i skolan introduceras. Villkoren inom kungörelsen innebär bland annat för att varenda studenter inom grundskolan oavsett behov bör ett fåtal mat i skolan kostnadsfri.
De nästa år börjar fler samt fler kommuner tillsammans mat i skolan. inom exempelvis landskap län plats dåvarande Kärna samhälle tidigt ute tillsammans mat i skolan, vilket började erbjuds mat eller dryck var tid 1953.
inom Linköpings samhälle inom identisk län kom avgiftsfri middag för att servas ursprunglig tid 1962. detta för att Kärna samhälle plats tidigare än grannkommunen Linköping berodde vid för att kommunalpolitikern Olov Pilemalm, vilket ägde träning på grund av små människor samt ungdomar likt hjärtefråga, drev frågan ifall mat i skolan inom Kärna kommunens beslutande organ. inom andra delar från landet kom detta för att dröja ännu längre innan mat i skolan serverades.[11][12] Mellan år 1959 samt 1969 ansluter sig totalt 265 kommuner mot reformen tillsammans med avgiftsfri skolmat.[13]
Fredrik Ströms motion
[redigera | redigera wikitext]SocialdemokratenFredrik Ström lade fram enstaka motion 1912 angående för att detta behövdes större anslag på grund av kostnadsfri mat i skolan beneath den rådande kristiden.
i enlighet med den motion likt Ström lade fram sålunda fick enbart 2300 från 26000 skolbarn föda inom skolan, cirka 900 fick föda genom donationer, återstående fick alltså ta tillsammans med personlig föda. Ström ville för att fler små människor skulle ett fåtal föda inom skolan, samt för att dem skulle ett fåtal en uppgift ifall dagen beneath vissa dagar vid skolloven.[14] Ström ville för att skolorna inom huvudstaden skulle ett fåtal mer valuta ifrån staten till för att behärska ge ut mer kostnadsfri föda mot eleverna.[4]
Ström skriver inom sin motion:
”Redan beneath normala tider finns detta inom ett tätort af Stockholms storlek massor af familjer, var barnen inte någonsin fä förtära sig mätta; särskilt inom arbetarefamiljer tillsammans med stora barnskaror existerar svälten ofta ett daglig gäst.
inom våra dagar, då man ifrån skilda läger, dock framför allt ifrån håll, var man säger sig särskilt värna ifall detta nationella, hör predikas, hur viktigt detta existerar, för att landets befolkningssiffra icke går igen, bör detta artikel därför många angelägnare för att värna angående detta uppväxande släktet.”[14]
Ordning inom matsalen 1947
[redigera | redigera wikitext]1947 publicerade överlärarkollegiet en förslag vid ordningsbestämmelser inom matsalen.
Förslaget kom ifrån Paul Andersson, Edstam samt Sandén såsom plats överlärare vid kollegiet. Bespisningsvakterna inom folkskolan ville äga ordning inom skolmatsalarna, därför kom Överlärarkollegiet tillsammans med en förslag vid regler liksom skulle gälla inom matsalen.
- "Det åligger överläraren för att tillsammans med hänsynstagande mot nedan nämnda allmänna bestämmelser efter överläggning tillsammans bespisnings vakten samt vederbörande kokerska dels lämna såväl vakten liksom bespisnings personalen således klara besked vilket möjligt inom fråga ifall be heter inom förhållandet mot varandra samt mot eleverna, dels informera föreskrifter inom fråga vakthållning, servering, ventilation samt eventuellt andra hygieniska förhållanden."
- "Finns detta bespisnings vakt arbetare därför existerar detta denna likt ser mot för att eleverna uppför sig beneath måltiderna samt detta existerar vakten liksom bör meddela mot kokerskan hur flera studenter såsom bor utanför huvudstaden liksom åt från maten."
- "Kokerskan bör artikel närvarande inom matsalen."
- "För befrämjandet från ordningen beneath måltiderna bör god samverkar äga utrymme mellan bespisnings personalen samt dem vakthavande.
Bespisning Personalen bör sålunda vid allt sätt stödja dem vakthavande 1 deras jobb tillsammans vakthållningen, samt dem vakthavande bör medverka mot för att bespisningspersonalens sysselsättning är kapabel försiggå utan störningar."
- "För för att ordning skall behållas bör ett vakt per 100 studenter anställas, angående måltiden äger lokal inom flera olika lokaler bör detta finnas ett vakt inom varenda lokal."
- "Om studenter ifrån andra skolor spisar inom folkskolans lokaler bör identisk regler gälla till dom, vaktning skall ske beneath identisk omständigheter."
- "Förhållningsregler på grund av studenter likt skall följas:
- Relativ tystnad samt utmärkt bordsskick skall inträffa nära måltider.
- Eleverna får ej lämna lokalen förrän måltiden ätits upp, förutsatt för att maten likt erbjuds mat eller dryck existerar från ett mindre portion.
- Om eleven nära flera tillfällen utan giltigt skäl uteblir ifrån bespisningen skall detta anmälas mot överläraren.
- Om enstaka student önskar för att ej spisa inom skolans matsal behövs en information ifrån målsman såsom lämnas mot klassläraren såsom sedan meddelar överlärare expeditionen.
- Elever liksom uppför sig störande är kapabel förkastas mot ytterligare matplats, tilldelas ett färsk period på grund av sin måltid alternativt förkastas ifrån sin måltid.
- Om skola ej lämnar in sina föreskrivna kuponger inom anbefalld tidsperiod, stängs eleven från ifrån bespisningen tills kupongerna lämnats in."[15]
Senare historia
[redigera | redigera wikitext]Skolmat förekommer inom förskola, grundskola samt ofta gymnasieskola.
i enlighet med skollagen ifrån 2010 existerar kommunerna skyldiga för att servera avgiftsfri föda mot studenter inom grundskolan (men ej inom gymnasieskolan).[16] på grund av för att behärska garantera enstaka upphöjd näringsmässig standard vid skolmaten fick Livsmedelsverketriksdagens uppgift för att mot kalenderår 2007 ta fram riktlinjer på grund av mat i skolan.
Den 1 juli 2011 tillkom lagstadgat krav vid för att maten bör existera näringsriktig.[17]
Stora skolor besitter såsom regel egna tillagningskök, medan små skolor inom allmänhet ej besitter tillgångar för att själva laga föda. Fryst alternativt färdiglagad föda transporteras då ut mot skolorna, var enbart uppvärmning alternativt återuppvärmning sker. Även inom tillagningsköken existerar bruket från halvfabrikat utbrett.
enstaka arbetare inom en skolkök äger den officiella benämningen skolmåltidsbiträde, dock kallas vardagligt "mattant" alternativt "bambatant". dem brukar nyttja särskilda arbetskläder, liksom inkluderar förkläde samt kökssnibb.
Skolmaten erbjuds mat eller dryck samt äts vanligtvis inom ett skolmatsal. inom Göteborgsområdet samt trakten kring Kiruna förekommer "bamba" liksom benämning vid skolmatsalen.[18] Ordets etymologi existerar ej fastställd; i enlighet med Institutet på grund av tungomål samt folkminnen är kapabel termen artikel enstaka reduktion från termen barnbespisning.[19]
Fram mot 1990-talet serverades inom regel bara en lunchalternativ inom skolorna.
Därefter blev detta vanligare tillsammans med ett alternativ varmrätt och/eller filmjölk tillsammans flingor/müsli. beneath 2000-talet serverar flera skolor ständigt minimalt numeriskt värde rätter, varav minimalt ett vegetarisk riktig. tid 2016 ägde tre från fyra skolor minimalt numeriskt värde rätter för att välja bland, numeriskt värde från tre skolor serverade minimalt en vegetariskt alternativ ifall dagen samt nästan samtliga skolor ägde enstaka salladsbuffé.[20]
Ekonomi
[redigera | redigera wikitext]År 1937 bidrog staten livsmedelsförsörjningen inom skolan på grund av inledande gången.
en antal skoldistrikt ute vid ruralt område fick dela vid ett summa vid 200 000 kronor. Beloppet växte årligen därefter. Mellan 1942 samt 1943 ökade budgeten tillsammans enstaka miljon kronor samt tre kalenderår senare fanns bidraget tre miljoner. Anledningen mot den stora ökningen plats bland annat för att landet även upplevde enstaka svår finansiell situation beneath andra världskriget samt nödvändigheten från ökad matförsörjning fanns stort.
detta plats länsstyrelserna likt beslöt vilka skoldistrikt likt skulle ett fåtal bidrag samt hur många varenda skulle erhålla. Både kommunens behov från statsbidrag samt elevernas behov från bespisning skulle bedömas, samt man tog hänsyn mot nästa faktorer: skattetryck inom kommunen, arbetslöshet inom kommunen, antalet barnrika familjer tillsammans särskilt nedsänkt lön samt antalet små människor tillsammans med långa skolvägar alternativt ytterligare jämförbar omständighet.[21] beneath 1970-talet fortsatte utvecklingen inom både samhället samt skolans måltider.
Årtiondet kännetecknas från massiv urbanisering. 1970-talet kännetecknas även från ett kraftig ökning från andelen arbetande kvinnor samtidigt såsom ett kraftig ökning från lönerna på grund av skolmatsals anställda inom kombination tillsammans med enstaka måttlig höjning från livsmedelspriserna samt livsmedelsindustrin, vilket resulterade inom för att egen beredningen blev dyrare än för att nyttja olika förarbetade varor.
dem skolkök liksom byggdes vid 1970-talet fanns små samt sparsamt utrustade.[22]
Exempel vid matsedlar
[redigera | redigera wikitext]Delvis hämtade ifrån Stockholmskällan.[4]
Matsedel kalenderår 1930
[redigera | redigera wikitext]| 1930 | |
|---|---|
| Måndag | Fruktsoppa, fett, bakverk samt mejeriprodukt |
| Tisdag | Leverstuvning tillsammans bakverk samt mejeriprodukt |
| Onsdag | Fisk (stekt alternativt kokt), mejeriprodukt, fett samt bakverk |
| Torsdag | Ärtsoppa tillsammans bakverk samt mejeriprodukt |
| Fredag | Grahamsgröt tillsammans fruktmos alternativt sötningsmedel, mejeriprodukt, fett samt bakverk |
| Lördag | Risgrynsvälling tillsammans med russin, fett, bakverk samt mejeriprodukt |
Matsedel tid 1940
[redigera | redigera wikitext]| 1940 | |
|---|---|
| Måndag | Bräckt korv tillsammans stuvning från vitkål samt rotfrukt |
| Tisdag | Köttfärs alternativt köttbullar tillsammans med stuvade makaroner |
| Onsdag | Sillpudding |
| Torsdag | Kålsoppa tillsammans rotfrukt, rotsaker samt fläsk |
| Fredag | Fläskpannkaka tillsammans med morotsstrimlor samt lingonsylt |
| Lördag | Blodpudding tillsammans lingonsylt |
Matsedlar 1956 samt framåt
[redigera | redigera wikitext]| 1956 | |
|---|---|
| Måndag | Risgrynsgröt tillsammans mejeriprodukt samt grovt bakverk. |
| Tisdag | Köttbullar, sås, rotfrukt samt råsallad. |
| Onsdag | Stekta fiskbullar tillsammans rotfrukt. |
| Torsdag | Griljerad fläskkorv tillsammans med sås samt rotfrukt. |
| Fredag | Pölsa. |
| Lördag | Plommonkräm tillsammans mejeriprodukt samt rågbulle tillsammans mejeriprodukt. |
| 1966 | |
|---|---|
| Måndag | Blodkorv tillsammans lingon samt glass mot efterrätt. |
| Tisdag | Stekt fläsk tillsammans bruna frön från växter ofta använda som mat samt ett halv apelsin. |
| Onsdag | Stekta fiskpanetter tillsammans kokt spenat samt rotfrukt. |
| Torsdag | Rotmos tillsammans med köttkorv samt senap. |
| Fredag | Kalvkött tillsammans med dillsås, rotfrukt samt tomat. |
| Lördag | Fruktris tillsammans mejeriprodukt samt frukostfranska. |
| 1974 | |
|---|---|
| Måndag | Köttfärssås tillsammans spaghetti, äppeljuice. |
| Tisdag | Grillat kycklingben tillsammans sås, ris, isbergssallat tillsammans gurka. |
| Onsdag | Stekt strömmingsflundra tillsammans med potatismos samt rivna morötter. |
| Torsdag | Ärtsoppa tillsammans fläsktärningar samt senap, grov smörgås samt äpple. |
| Fredag | Korv Stroganoff tillsammans med ris samt råkostsallad. |
| 1996 | |
|---|---|
| Måndag | Små potatisbullar, alt. filmjölk. |
| Tisdag | Bakad rotfrukt tillsammans tillbehör. |
| Onsdag | Himmelsk köttfärsröra. |
| Torsdag | Fransk dragonfisk. |
| Fredag | Orientalisk köttgryta. |
| 2012 | ||
|---|---|---|
| Måndag | Kyckling Tikka Masala tillsammans med ris | Smörbönsgryta tillsammans med ris |
| Tisdag | Stekt sillflundra/sej pannett tillsammans med potatismos samt kall citron- & honungsyoghurt | Spaghetti tillsammans quornfärssås |
| Onsdag | Spaghetti samt köttfärssås | Broccoli- & fetaostgratäng tillsammans med kokt rotfrukt |
| Torsdag | Fusilli pasta tillsammans med skink- & ostsås samt skarlakansröd linssallad | Tomat- & linsgratinerad selleri tillsammans med kokt rotfrukt |
| Fredag | Potatis- & purjolökssoppa, tillsammans fullkornsbröd samt leverpastej/linspastej | Bulgur tillsammans rostade kikärter samt fetaostcreme |
Lagar samt föreskrifter
[redigera | redigera wikitext]I den nya skollagen besitter rätten mot kostnadsfria skolluncher till studenter inom dem obligatoriska skolformerna kompletterats tillsammans med en krav vid för att måltiderna bör artikel näringsriktiga (Skollag 2010:800; 10 kap.
Grundskolan, 11 kap. Anpassade grundskolan 12 kap. Specialskolan 13 kap. Sameskolan). Nya lagkravet tillämpas den 1 juli 2011 samt gäller offentliga likt fristående skolor. Den tillsynsansvariga myndigheten existerar Skolinspektionen. Skollagen innehåller ingen precisering från begreppet ”näringsriktig”. Regeringen äger betonat för att dem svenska näringsrekommendationerna bör existera ett utgångspunkt från vad liksom existerar enstaka näringsriktig måltid samt för att ”…det kunna anses likt ett sektion från läroplanens intentioner för att eleverna får resurser mot varierad samt näringsriktig föda samt förtära middag tillsammans tillsammans med andra studenter samt vuxna”[23]
Kritik, begränsningar samt förslag mot förbättringar
[redigera | redigera wikitext]Skolmaten ibland haft rykte angående sig för att existera osmaklig samt näringsfattig.
enstaka sektion menar för att ett orsak existerar den begränsade ekonomisk plan skolorna äger per skola, medan andra talar ifall för att detta ej besitter någon större innebörd samt för att detta går för att laga nyttig mat i skolan vilket smakar utmärkt utan för att maten behöver bli speciellt många dyrare.[24]
Förslag likt presenterats till för att höja kvalitén vid skolmaten samt inställningen mot den existerar för att maten tillagas ifrån grunden inom skolan, för att råvarorna håller upphöjd standard samt helst existerar närproducerade (med hänsyn mot exempelvis miljöpåverkan), elevinflytande, engagerad skolmåltidspersonal samt lugn samt trygg miljö inom skolmatsalen.
Detta blev tagna bland annat upp inom programmet Matakuten liksom sändes inom TV4 hösten 2008. inom programmet framkom för att upphandlingar förhindrar kommunens möjligheter mot för att beställa ifrån olika leverantörer, något såsom kunna begränsa resurser mot ingredienser. Upphandlingarna ger tillfälle mot beställningar från giftfri samt glutenfri föda dock medför för att detta ej kunna ställas krav vid för att maten bör existera lokalt odlad, eftersom detta diskriminerar företag likt ligger längre bort.[25] Offentliga upphandlingar bygger vid EU-direktiv samt detta existerar svårt för att snabbt ett fåtal mot ett förändring.[25] ett ytterligare begränsning likt uppmärksammades inom TV-programmet fanns för att främst mindre skolor ej ägde måltidskök vilket fanns skapade till tillagning från mat i skolan, utan endast ägde uppvärmningsmöjlighet.
Personalen nämnde även stress inom arbetet vilket en bekymmer, något vilket antogs behärska reduceras genom för att personalen börjar jobba tidigare vid morgonen. på grund av för att öka elevernas effekt fick eleverna bland annat ge förslag vid maträtter samt hjälpa mot inom skolköket.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^”Mat inom förskolan samt skolan”. www.skolverket.se.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/mat-i-forskolan-och-skolan. Läst 4 november 2023.
- ^”Fritidshemmet (PDF ifrån Skolverket)”. https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a659537/1553963852084/pdf2623.pdf. Läst 4 november 2023.
- ^Atle, Fransson, Wicktoria, Anna (2013). Eleverna samt skolmaten: enstaka lärande ifall hur lunchvanor påverkar eleverna.
Linnéuniversitet. http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:698939/FULLTEXT01.pdf. Läst 15 månad 2021
- ^ [abcde] ”Skolmat beneath 150 år”. Stockholmskällan. https://stockholmskallan.stockholm.se/teman/stockholm-ater/skolmat/. Läst 1 juni 2024.
- ^”Skolmatens Historia”.
Pitea.se. https://www.pitea.se/bokhyllan/Informationsmaterial/webb/maltider/Skolmatens%20historia.pdf. Läst 1 november 2024.
- ^”Bonden inom skolan - Skolmat”. www.bondeniskolan.se. https://www.bondeniskolan.se/bonden1/smart-mat/skolmat/. Läst 6 januari 2021.
- ^”Lång utflykt mot fri samt allmän mat i skolan - Eftermiddag inom P4 Värmland”. sverigesradio.se.
Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/5369166. Läst 6 januari 2021.
- ^Gullberg, Eva. Det välnärda barnet. https://biblioteket.stockholm.se/titel/103237. Läst 2 femte månaden i året 2015
- ^”Betänkande inom näringsfrågan avgivet från Befolkningskommissionen”. weburn.kb.se. 1938. Arkiverad ifrån originalet den 28 mars 2016.
https://web.archive.org/web/20160328215037/http://weburn.kb.se/metadata/799/SOU_1378799.htm. Läst 2 femte månaden i året 2015.
- ^Ebba Virgin. ”LIBRIS - Skolmåltider - förr samt för tillfället /”. libris.kb.se. http://libris.kb.se/bib/453912?vw=full. Läst 2 femte månaden i året 2015.
- ^Ohlsén, Marie; Hans Nilsson (2012). Malmslätt - riktig samt slätt.
sid. 90-91. ISBN 9789198075502
- ^Pilemalm, Anders (2020). Våra dagars upphov. Åtvidaberg: Tryck & Media. sid. 88, 108-109. ISBN 978-91-986147-0-1
- ^Lundborg, Petter; Rooth, Dan-Olof & Alex-Petersen, Jesper (11 femte månaden i året 2021). ”Long-Term Effects of Childhood Nutrition: bevis from a School middag Reform”. The Review of Economic Studies: sid. 3.
- ^ [ab] ”Motion angående ökade anslag mot den kostnadsfria bespisningen från skolbarn - Stadsfullmäktige 1912”.
Stockholmskällan. 21/08-1912. https://stockholmskallan.stockholm.se/post/27148. Läst 1 juni 2024.
- ^”Ordningsbestämmelser inom skolmatsalen 1947 - förslag ifrån Överlärarkollegiet”. Stockholmskällan. 29/8-1974. https://stockholmskallan.stockholm.se/post/24927. Läst 13/1-2021.
- ^”Skollag (2010:800) Svensk författningssamling 2010:2010:800 t.o.m.
SFS 2021:452 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. administration för riksdagen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800. Läst 13 juli 2021. ”Eleverna bör utan utgift äga resurs mot skrivna verk samt andra lärverktyg såsom behövs på grund av enstaka tidsenlig kurs samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider.”
- ^”Skolmat”. skr.se.
https://skr.se/skr/skolakulturfritid/forskolagrundochgymnasieskolakomvux/elevhalsaskolmat/skolmat.2062.html. Läst 4 november 2023.
- ^”Lingvistbloggen (med dialektkarta)”. Avdelningen på grund av allmän språkvetenskap inom avdelningen på grund av lingvistik, Stockholms högskola. 27 juni 2011. Arkiverad ifrån originalet den 27 april 2015. https://web.archive.org/web/20150427143336/http://lingvistbloggen.ling.su.se/?p=1085#. Läst 1 november 2011.
- ^Institutet till tungomål samt folkminnen (1 september 2016). ”Bamba”.
Arkiverad ifrån originalet den 9 månad 2019. https://web.archive.org/web/20191209093845/http://www.isof.se/sprak/dialekter/aktuellt-dialektord/dialektord/2016-09-01-bamba.html. Läst 9 månad 2019. ”Ursprunget mot termen bamba existerar ej helt tydligt. troligen existerar detta påhittat från bambans maximalt flitiga gäst, nämligen barnen själva. dem flesta brukar även anta för att detta existerar ett reduktion från termen barnbespisning.”
- ^Alvarström, Linn (9 november 2016). ”Skolmaten fyller år 70 tillsammans med gamla godingar - Östra Småland”. Östra Småland.
Arkiverad ifrån originalet den 29 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180829000139/http://www.ostrasmaland.se/kalmar/skolmaten-fyller-70-med-gamla-godingar/. Läst 28 augusti 2018.
- ^”En bricka till alla”. Linköpings högskola. 24 oktober 2024. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:18709/FULLTEXT01.pdf. Läst 2 oktober 2024.
- ^[https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/24728/1/gupea_2077_24728_1.pdf ”Skolmaten – ”så på denna plats önskar oss äga det”, säger gymnasieelever”].
relaterat till göteborg högskola. 1 september 2010. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/24728/1/gupea_2077_24728_1.pdf. Läst 2 oktober 2024.
- ^[https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2013/2013_livsmedelsverket_2_bedomning_dokumentation_naringsriktiga_skolluncher_hanteringsrapport.pdf ”Bedömning samt inspelade eller skrivna bevis från näringsriktiga skolluncher”].
Livsmedelsverket. 1 november 2013. https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2013/2013_livsmedelsverket_2_bedomning_dokumentation_naringsriktiga_skolluncher_hanteringsrapport.pdf. Läst 2 oktober 2024.
- ^Bergkvist, Pär (13 oktober 2013). ”Bra mat i skolan handlar ej angående pengar”. GP. Arkiverad ifrån originalet den 19 oktober 2013.
https://web.archive.org/web/20131019055820/http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2126420-bra-skolmat-handlar-inte-om-pengar. Läst 30 augusti 2014.
- ^ [ab] ”Så går ett upphandling från mat i skolan till”. Hallands Nyheter. 10 månad 2010. Arkiverad ifrån originalet den 8 månad 2013. https://web.archive.org/web/20130208123311/http://hn.se/nyheter/falkenberg/1.728940-sa-gar-en-upphandling-av-skolmat-till. Läst 30 augusti 2014.