Nederländerna maträtter

Nederländska köket

Nederländska köket existerar format från fiske samt jordbruk, liksom odlandet från odlade växter samt uppfödningen från domesticerade varelse, samt Nederländernas saga. Köket existerar känt på grund av dess flera olika ostsorter, såsom edamer samt gouda, samt på grund av dess choklad. rotfrukt existerar ett sektion från flera måltider.[1] Matjessill samt ärtsoppa existerar modell vid typiska nederländska rätter.[2]Boerenkoolstamppot, ett stuvning från grönkål, existerar ett ytterligare många populär riktig såsom ofta erbjuds mat eller dryck tillsammans med korv.[3]Fiske, djurskötsel, jordbearbetning samt växthusbaserat jordbruk existerar primära jordbruksformer.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Från 1600-talet samt vidare bestod dem mer sofistikerade invånarnas maträtter från enstaka massiv blandning från frukter, ostar, animalisk föda, alkoholhaltig samt nötter. detta nationella köket blev kraftigt utarmat beneath 1900-talets sekelskifte, då en stort antal unga kvinnor sändes mot ett fräsch skoltyp, Huishoudschool (hushållsskolor), var dem utbildades mot för att bli hushållspersonal, samt var matlagning från billiga samt enkla maträtter utgjorde ett massiv sektion från undervisningsplanen.[4]

Bröd samt ost

[redigera | redigera wikitext]

Nederländerna existerar känt på grund av sina mjölkprodukter (komjölk) samt speciellt då till sina ostar.[5][6] Ostar såsom gouda samt edamer existerar båda halvhårda alternativt hårda ostar, liksom utgör den största gruppen nederländska ostar.[7] en typiskt nederländskt sätt för att tillverka mejeriprodukt existerar för att blanda in örter samt kryddor beneath produktionsprocessens inledande steg, såsom exempelvis spiskummin.[8]

Nederländskt bakverk tillsammans tillsammans med ett rundel edamerost äts mot frukost.[9] Brödet tenderar för att existera väldigt luftigt, då detta görs vid jästdeg.

ifrån 1970-talet samt vidare besitter brödet mestadels bakats vid hälsosamt, tillsammans med frön såsom solrosfrön alternativt pumpakärnor, ofta blandade tillsammans med degen på grund av smakupplevelse. Rågbröd existerar en från dem ett fåtal kompakta bröden inom landet. Vitt bakverk brukade existera lyxigt bakverk, gjort vid mejeriprodukt alternativt dricksvatten. enstaka frisisk luxuös utgåva från vitt bakverk existerar sockerbröd, vitt bakverk tillsammans med stora bitar sötningsmedel iblandat.[10]Kerststol existerar en traditionellt nederländskt julbröd liksom görs vid bröddeg tillsammans sötningsmedel, torkad ätbar del, russin samt vinbär samt citron- samt apelsinskal, vilket äts skivat, tillsammans med fett.

Nederländarna använder köttprodukter samt en antal olika ostar, såväl såsom söta pålägg vid smörgåsarna, likt hagelslag (strössel inom ett mjukare form), sirap, jordnötssmör, strössel, vlokken, muisjes samt marmelad.[11]

Kaffe samt te

[redigera | redigera wikitext]

Nederländare bjuder ovan varandra vid "koffietijd" (kaffetid), såsom består från bryggdryck samt dessert alternativt kex, likt erbjuds mat eller dryck mellan 10 samt 11 vid förmiddag, och/eller mellan 7 samt 8 vid aftonen, efter middagen.

dem dricker bryggdryck samt örtinfusion beneath all dagen[12] liksom ofta erbjuds mat eller dryck tillsammans med en ensamt kex. Sparsamhet ledde mot normen för att man enbart äter enstaka bakelse mot varenda fat bryggdryck. detta äger föreslagits för att detta beror vid den protestantiska mentaliteten samt uppfostran inom norra Nederländerna.[källa behövs] inom den katolska södern äter man vlaai, ett söt paj alternativt bakverk tillsammans fyllning, likt skärs inom åtta delar.

Nederländerna utgjorde 5,7 % från EU:s totala kaffeimport 2007. identisk tid drack den genomsnittlige nederländaren 8.4 kg bryggd dryck per tid, vilket plats ovan EU:s medelvärde. enstaka massiv sektion från detta avyttrade kaffet existerar rättvisemärkt. Teet ligger vid 3,1 %, samt genomsnittspersonen dricker 0.47 kg per tid. Båda dryckerna ökar inom användning.[12]

Café au lait existerar vanligt, samt kallas koffie verkeerd (översatt "felgjort kaffe") samt består från lika delar bryggd dryck samt varm mejeriprodukt.

bladte dricks utan mejeriprodukt samt svagare än engelska sorter vilket dricks tillsammans med mejeriprodukt. Varm lemonad, kallad kwast (varmt dricksvatten tillsammans citronsaft), samt anijsmelk (varm mejeriprodukt tillsammans med anis)[13] existerar modell vid andra varma drycker.[14] beneath hösten samt vintern dricks varm choklad.[15]

Middag

[redigera | redigera wikitext]

Middagen, likt erbjuds mat eller dryck relativt tidigt jämfört tillsammans andra länder, startar runt 18:00.[16] Middagen består vanligtvis från enstaka lätt korrekt, från frön från växter ofta använda som mat alternativt rotfrukt, animalisk föda samt vegetabilier.

Traditionellt äter man rotfrukt tillsammans med enstaka massiv portion vegetabilier samt ett små portion animalisk föda tillsammans sås, alternativt ett rotfrukt samt grönsaksgryta. enstaka typisk traditionell nederländsk kvällsmål inkluderar stamppot samt ärtsoppa. Grönsaksgrytor serverade vilket sidorätter existerar exempelvis rode kool met appeltjes (rödkål tillsammans med äpplen), alternativt rode bieten (rödbetor).

Vanliga kryddor existerar exempelvis lagerblad, enbär, kryddnejlika samt vinäger. Grytor erbjuds mat eller dryck ofta tillsammans blandade inlagda vegetabilier, zure zult (sylta) alternativt stuvade päron (stoofperen). Soppa existerar ett vanlig förrätt. Efterrätten existerar ofta söt, traditionsenligt yoghurt tillsammans med sötningsmedel alternativt vla, tjock mjölkpudding (kokad mejeriprodukt tillsammans kräm).

Eftersom man beneath 1600- mot 1800-talet arbetade mellan 10 samt 16 timmar ifall dagen fanns måltiderna väldigt kalorifyllda samt feta. Bland populära rätter är kapabel hutspot, likt görs vid rotfrukt, morötter samt lök serverat tillsammans animalisk föda likt rookworst (rökt korv), långkokt animalisk föda, alternativt bacon nämnas. Innan rotfrukt introducerades inom Europa gjordes rätten vid palsternacka, morot samt lök.

andra populära rätter existerar stamppot rauwe andijvie, rå endiv mosad tillsammans med varm rotfrukt, serverad tillsammans tärnat friterat bacon, hete bliksem, kokt rotfrukt samt gröna äpplen, serverat tillsammans sirap, zuurkoolstamppot, sauerkraut mosad tillsammans rotfrukt, serverad tillsammans friterat bacon alternativt ett korv, emellanåt smaksatt tillsammans curry, russin alternativt ananas samt slutligen boerenkoolstamppot, grönkål blandad tillsammans rotfrukt, serverad tillsammans sås, senap samt rookworst.

Den sistnämnda rätten äts ofta tillsammans med ett korv. detta existerar ett från dem äldsta samt maximalt populära rätterna, samt nämns inledande gången inom kokböcker ifrån 1661. Då användes ej rotfrukt, dock korven plats redan ett sektion från receptet. Rätten blev populär efter en antal dåliga majssäsonger beneath vilka potatisen blev populär.[17]. Den innehåller ett hel sektion kolhydrater, varför den passar beneath kalla vinterdagar.[18]

En ytterligare riktig liksom erbjuds mat eller dryck mot middagen existerar den väldigt tjocka kikärtsoppan såsom kallas snert.

Soppan erbjuds mat eller dryck antingen såsom enstaka huvudrätt alternativt liksom ett förrätt. Den erbjuds mat eller dryck ofta tillsammans bitar från fläsk samt korv, samt existerar mer vilket enstaka gryta än enstaka soppa. Den beskrivs ofta såsom sålunda tjock för att "man borde behärska ett fåtal ett bestick för att stå rakt upp inom enstaka god soppa".[19] Soppan erbjuds mat eller dryck ofta tillsammans rågbröd smörat tillsammans med fett samt tillsammans med katenspek vilket pålägg, enstaka sorts bacon likt inledningsvis tillagas samt därefter röks.

Köttet ifrån soppan är kapabel även läggas vid brödet samt ätas tillsammans med senap. Kötträtter likt köttbullar, baconinvirad köttfärs, korv samt köttfärslimpa existerar populära. Den smörbaserade såsen, inom vilken köttet friteras och/eller kokas, erbjuds mat eller dryck likaså. Vinäger förmå tillsättas såsen.

Speciella tillfällen

[redigera | redigera wikitext]

Vid speciella tillfällen, äts vanligtvis olika sorters bakverk.

då enstaka nyfödd tillkommer enstaka släkt, serverar föräldrarna vanligtvis beschuit met muisjes, nederländska skorpor täckta tillsammans sockrad anis. Den nederländska festivalen Sinterklaas (dedicerad mot Nikolaus, såsom firar hans namnsdag) hålls den 5 månad. Nikolaus lämnar gåvor inom barnens fotbeklädnad. nära tillfället dricker nederländarna varm chokladmjölk samt äter kryddiga kakor, såsom spekulatius.

dem speciella bakverken sägs delas ut från Nikolaus hjälpreda Zwarte Piet, vilka inkluderar pepernoot (pepparnötliknande kakor dock likt görs vid kanel, kryddig, kryddnejlika samt muskot), boterletter (ett gräddat bakverk fyllt tillsammans med enstaka sockrad mandelmassafyllning samt format mot ett bokstav), tecken gjorda från choklad, marsipan, borstplaat (fondantskivor) samt flera andra sorters kryddiga kakor.

Julen inom Nederländerna existerar enstaka typisk familjehögtid. i enlighet med traditionen äter man familjefrukost tillsammans kerststol, bakverk tillsammans bär samt russin, ofta fulla tillsammans med mandelmassa.[20] Julmiddagen existerar även en familjetillfälle var stekt fläskkött, vilt alternativt annat luxuöst animalisk föda erbjuds mat eller dryck. enstaka alternativ nederländsk jultradition existerar 'gourmet', då människor sitter tillsammans runt en gourmet-set samt steker olika sorters animalisk föda, fiskor, räkor samt hackade vegetabilier inom miniatyrstekpannor, liksom erbjuds mat eller dryck tillsammans sallad, fruktbarhet samt sås.[20]

På nyårsafton tillagar man oliebollen, appelflappen samt appelbeignets (krossade äppelringar) inom fritöser.

Dessa jästdegbollar, emellanåt fulla tillsammans med frukter, äppelbitar samt russin erbjuds mat eller dryck tillsammans med florsocker samt existerar enstaka speciell sötsak mot nyårsafton. Nederländarna tog tillsammans sig godiset mot Amerika, var dem för tillfället existerar kända liksom enstaka variation från munken. vid födelsedagar äts samtliga tänkbara sorters tårtor samt kakor, däribland äppelpajer, olika sorters inhemska tårtor, våfflor, pannkakor samt liknande.

Poffertjes existerar små pannkakor vilket erbjuds mat eller dryck nära speciella tillfällen, tillsammans tillsammans smält fett samt florsocker vid toppen. dem dricks ofta tillsammans med mejeriprodukt, chokladmjölk alternativt yoghurtdrycker.

Sötsaker

[redigera | redigera wikitext]

En känd nederländsk godis existerar zoute drop, gjorda vid saltlakrits alternativt vanlig lakrits.

dem existerar små, svarta samt ser ut vilket tuggummi. dem fyra sorterna vilket finns existerar enkel söta, enkel salta, väldigt söta samt väldigt salta. dem förmå köpas inom affärer samt läkemedelsbutik samt besitter ett medicinsk funktion då detta hjälper för att bota hals- samt magont.[21] dem säljs inom ett massiv mängd olika former. dem är kapabel existera antingen söta alternativt salta.

dem existerar ibland smaksatta tillsammans med fondant från kokosnöt, honung, mint, salmiak alternativt lagerblad. Vanliga former existerar diamantformade, ovala, rektanglar samt mynt. Vaxkakemönster existerar vanliga till liknande smaksatta tillsammans med honung. Några tillverkare besitter introducerat olika former såsom fordon, varelse samt maskiner.

En ytterligare populär godis existerar Stroopwafel ("stroop" betyder sirap).

detta existerar enstaka tunn våffla liksom vanligtvis görs inom enstaka stekpanna samt liksom skivas horisontellt samt upprepade gånger tillsammans sirapen. Ibland extra krossade hasselnötter, samt dem kunna kryddas tillsammans kanel.

Choklad

[redigera | redigera wikitext]

1828 utvecklade Coenraad Johannes van Houten den inledande kakaopulverproducerande maskinen inom Nederländerna.[22] då han återvände mot England tog han tillsammans med sig receptet samt introducerade mjölkchoklad inom Europa.[22] Pulvret, såsom mot massiv sektion liknar detta pulver liksom används idag, fanns enklare för att åtgärda upp inom mejeriprodukt samt dricksvatten, vilket ledde mot ett ytterligare betydelsefull upptäckt, den fasta chokladen, samt tillverkning från kakaosmör.

denne utvecklade även den sålunda kallade "nederländska processen" för att behandla choklad tillsammans med alkali till för att erhålla försvunnen den bittra smaken. Genom för att nyttja kakaopulver samt små mängder kakaosmör plats chokladkakan möjlig för att tillverka. Droste existerar idag enstaka massiv nederländsk tillverkare. Nederländerna existerar idag världens största kakaomalare, samt produktionen ökar tillsammans med 1,1 % varenda år.[12]

Alkoholdrycker

[redigera | redigera wikitext]

Vinförtäringen existerar måttlig inom Nederländerna, dock detta finns ganska flera ölsorter, huvudsakligen lageröl, samt starka alkoholdrycker.

ett välkänd nederländsk bryggare existerar Heineken inom väst samt enstaka ytterligare existerar Grolsch inom öst. Noord-Brabant samt Limburg ägde stora öltraditioner, tillsammans flera olika ölsorter. Stora bryggerier tog dock beneath 1900-taket ovan flera små bryggerier alternativt erbjöd dem ett licens för att sälja sina ölmärken, medan dem stoppade sin personlig produktion.

Starka spritdrycker existerar bland andra genever (gin) samt brandewijn (brandy), dock även kandeel (gjort vid vitt vin), kraamanijs (en likör gjord vid anis), oranjebitter (en slags apelsinbrandy liksom erbjuds mat eller dryck nära festligheter runt kungafamiljen) tillsammans med flera.

Snabbmat

[redigera | redigera wikitext]

Nederländarna äger sin personlig snabbmat.

en nederländskt snabbmatsmål består vanligtvis från ett portion pommes frites (kallade friet alternativt patat) tillsammans ett sås samt ett köttprodukt. Den vanligaste såsen existerar dressing, alternativt ketchup, jordnötssås, alternativt enstaka relish vid hackade vegetabilier samt kryddor, liksom piccalilli. Ibland erbjuds mat eller dryck pommes frites tillsammans med ett kombination från olika såser, samt då existerar speciaal vanlig: dressing tillsammans smaksatt ketchup samt hackad lök, samt oorlog (betyder "krig"), dressing samt jordnötssås tillsammans hackad lök.

Köttet existerar vanligtvis friterat, därför även frikandel, enstaka friterad, skinnfri köttfärskorv, samt kroket, friterad kött övertäckt tillsammans med brödsmulor. ett mindre utgåva från kroketten existerar bitterbal vilket ofta erbjuds mat eller dryck tillsammans med senap såsom en tilltugg inom okänt samt nära officiella mottagningar.

Andra tilltugg existerar den Indonesieninspirerade bamihap (djupfriterad mee goreng inom ströbröd), nasibal (friterad nasi goreng inom ströbröd) samt kaassouflé (ostsufflé alternativt friterad kanapédeg tillsammans med ett små mängd mejeriprodukt inom mitten).

inom Limburg beställs ibland pommes frites tillsammans den sedvänja limburgiska rätten zuurvlees, enstaka sorts surt animalisk föda (enligt traditionen hästkött, dock kokött existerar vanligare) såsom kallas frietje zuurvlees.

En ytterligare snabbmat existerar vattendjur, vilket inkluderar matjessill, såsom säljs vid marknader samt äts (ofta tillsammans hackad lök samt asiagurka). andra fisktilltugg existerar kibbeling (friterade bitar från torsk), lekkerbek (friterad torsk, lik fish and chips), bearbetat med rök ål samt rollmops.

Vegetarianism

[redigera | redigera wikitext]

Vegetarianism existerar ganska vanligt inom Nederländerna. Runt 5 andel från invånarna äter varken animalisk föda alternativt vattenlevande djur. Runt 22 andel från nederländarna kallar sig själva "deltidsvegetarianer" samt undviker animalisk föda alternativt vattendjur några dagar inom veckan. liksom en utfall från detta existerar köttsubstitut ganska vanliga, samt dem växer tillsammans 25 % varenda kalenderår.

Veganism existerar ovanligt.[23]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^”Nederländerna - Mat”. http://kulturkrock.org/holland/mat.html. [död länk], Kulturkrock.se, läst 18 mars 2010.
  2. ^”Nederländerna - Länkar, bilder samt information.”. Arkiverad ifrån originalet den 24 mars 2010.

    https://web.archive.org/web/20100324025743/http://www.geografi.nu/nederlanderna.php.  vid www.geografi.nu, läst 18 mars 2010.

  3. ^”Stampot van Boerenkool met Worst”. Arkiverad ifrån originalet den 27 månad 2009. https://web.archive.org/web/20091227142907/http://www.theworldwidegourmet.com/recipes/cabbage-netherlands/. , The World bred Gourmet, läst 18 mars 2010.
  4. ^Reitze A.

    dem Graaf (16 augusti 2004). ”De rijke Hollandse dis”. Radio Nederland Wereldomroep. Arkiverad ifrån originalet den 23 månad 2008. https://web.archive.org/web/20081223110810/http://www.wereldexpat.nl/nl/typischNL/recepten/kookboek_rijksmuseum.htm. Läst 18 mars 2010. 

  5. ^”Amsterdam inom Holland ett sektion från Nederländerna”. Arkiverad ifrån originalet den 12 augusti 2010.

    https://web.archive.org/web/20100812054642/http://www.amsterdamguiden.se/. , Amsterdamguiden.se, läst 18 mars 2010.

  6. ^”A Guide to Dutch Cheese”. http://www.ilovecheese.co.uk/Dutch.html. , inom Love Cheese (UK), läst 18 mars 2010.
  7. ^”Semi-Hard Cheese”. Arkiverad ifrån originalet den 2 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110702235150/http://www.woerle.at/navigation/cms,id,77,nodeid,77,_country,hq,_language,en.html. , Woerle, läst 18 mars 2010.
  8. ^”Using Herbs (under rubriken 'Cumin')”.

    Arkiverad ifrån originalet den 12 månad 2009. https://web.archive.org/web/20091212105913/http://www.salescene.com/herbuse.html. , Salescene, läst 18 mars 2010.

  9. ^”Product Overview”. Arkiverad ifrån originalet den 27 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100327114216/http://www.henriwillig.com/ProductOverview.htm.  beneath rubriken "Old Edam", läst 18 mars 2010.
  10. ^”Friesian Sugar Bread”.

    http://www.worldcook.net/Cooking/Bread/BR-FriesianSugarBread.htm. 

  11. ^”Dutch bröd Toppings”. http://www.dutchstuff.com/links/Bread_Toppings.html. , Dutch Delight, läst 18 mars 2010.
  12. ^ [abc] The kaffe (engelska), Tea and Cocoa marknad in the NetherlandsArkiverad 18 september 2010 hämtat ifrån the Wayback Machine. - CBI marknad Survey.

    Publicerad inom juli 2009. Hämtat 18 mars 2010.

  13. ^”Aniseed milk”. http://www.bakespace.com/recipes/detail/Anysmolke--Anijsmelk--Aniseed-milk/44822/#recipe-story. , läst 18 mars 2010.
  14. ^”Προφίλ συναλλασσόμενης χώρας Ολλανδία - Καθημερινή ζωή”. Arkiverad ifrån originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305003428/http://www.interexgreece.com/gr/countries-trading-profiles/netherlands/pratical-information. , läst 18 mars 2010.
  15. ^”Breakfast Around the World”.

    Arkiverad ifrån originalet den 24 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100324105722/http://ravenclawgirl.veoc.net/HouseElves/he_breakfast.htm. , läst 18 mars 2010.

  16. ^”Real Dutch dinner”. http://www.amsterdam.info/community/dinner/. , Amsterdam.info, läst 18 mars 2010.
  17. ^Hester, Carla. “The Holland Ring-Dutch food and eating habits.” Thehollandring.com. 28 oktober 2008.

    <”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 29 april 2009. https://web.archive.org/web/20090429032910/http://www.thehollandring.com/food.shtml. Läst 18 mars 2010. >

  18. ^recipeland.com. 14 November 2008. http://recipes.recipeland.com/recipes/recipe/show/Farmers_Cabbage_with_Smoked_Sausage__Boerenkool_Met_Worst_689[död länk]
  19. ^Carla Hester. ”Dutch Food And Eating Habits”.

    The Holland fingerprydnad. Arkiverad ifrån originalet den 7 september 2008. https://web.archive.org/web/20080907002330/http://www.thehollandring.com/food.shtml. Läst 1 september 2008. 

  20. ^ [ab] ”Dutch Holiday Recipies on Dutchfood.About.Com”. Arkiverad ifrån originalet den 9 månad 2016. https://web.archive.org/web/20161209173608/http://dutchfood.about.com/od/dutchholidayrecipes/a/Kerstfeest.htm. Läst 1 månad 2009. 
  21. ^Habets, Joep.

    “Calvinistisch snoepen.” NRC Handelsblad. 3 mars 2001.

  22. ^ [ab] ”The Sloane Herbarium”. The Natural History Museum. 2008. http://www.nhm.ac.uk/research-curation/projects/sloane-herbarium/hanssloane.htm. Läst 27 juni 2008. 
  23. ^”Wat fryst vatten veganisme?”. veganisme.org. Nederlandse Vereniging voor Veganisme. http://www.veganisme.org/?over_veganisme. Läst 3 oktober 2007.

    ”Er zijn idag ongeveer 2,4 miljoen parttime vegetariërs enstaka vleesverlaters, 300.000 vegetariërs enstaka 16.000 veganisten in Nederland.” 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Det nederländska köket påminner mot massiv sektion angående detta svenska köket. Jordbruk samt fiske utgör grunden mot detta mesta från maten, samt något Nederländerna är väldigt kända för är sin breda variation från olika ostar.

Visste ni mot modell för att både edamer och gouda är två nederländska ostar?

Även chokladindustrin är massiv inom landet, samt ni likt äger smakat choklad från Nederländerna förstår varför. Deras choklad är verkligen högkvalitativ samt välsmakande, samt landet är faktiskt den största malaren från kakao inom kurera världen.

Traditionen från för att experimentera tillsammans med samt tillverka choklad går långt åter, samt är idag enstaka naturlig sektion från detta nederländska köket. 

Det nederländska köket

Många maträtter inom detta nederländska köket kommer ni såsom svensk snabbt känna igen – mot modell är både matjessill samt ärtsoppa två vanliga inslag inom detta nederländska köket.

Om ni önskar äta något riktigt inhemskt bör ni testa på Boerenkoolstamppot.

Detta är enstaka typ från grönkålsstuvning likt är väldigt vanlig för att servera tillsammans tillsammans rotfrukt samt korv. rotfrukt är för övrigt något vilket är vanligt förekommande för att erbjuds mat eller dryck mot dem flesta måltider inom Nederländerna – ungefär likt inom Sverige.

Till efterrätt är detta vanligt för att äta mjölkpudding alternativt sötad yoghurt.

Sötsaker är rent allmänt en vanligt inslag – mot modell är detta helt normalt för att äta hagelslag (en slags mjukare strössel) på frukostmackan. fulla våfflor – så kallade Stroopwafles – är enstaka omtyckt godsak såsom ni är kapabel köpa inom fanns samt varannan handelsställe.

dem liknar dock mer kakor än våfflor, samt dem är otroligt segt knäckiga samt goda. Stroopwafles är en helt måste för att testa på ifall ni är inom landet.

Också bryggdryck är viktigt för dem nederländska invånarna, samt dem dricker gärna flera koppar varenda dag.

Äta ute

När ni äter ute inom Nederländerna förmå ni titta fram emot enstaka härlig kulinarisk upplevelse.

Här läggs enstaka massiv stolthet inom matlagningen, samt trots för att detta är en väldigt litet nation besitter dem över 105 stjärnor inom Michelinguiden – enstaka många imponerande siffra.

Det är dock ej bara på dem finare restaurangerna ni får högkvalitativ föda – Nederländerna äger faktiskt något otippat även ett hög standard på sin snabbmat.

Faktum är för att snabbmaten inom Nederländerna är något inom ett klass för sig, samt den vanligaste typen från denna föda består från pommes tillsammans tillsammans någon typ från (ofta friterad) köttmat, samt sås.

De vanligaste såserna är ketchup, majonnäs, jordnötssås samt olika typer från relish.

Det är dock ej bara kött såsom syns bland snabbmaten – också vattendjur är här en vanligt alternativ.

Befinner ni dig på handelsplats förmå ni ofta köpa matjessill tillsammans hackad citrongul lök samt inlagd gurka. andra vanliga fiskrätter bland snabbmatsstånden är exempelvis friterad torsk, rökt ål samt rollmops (inlagda sillfiléer).

Dryck

När detta gäller drycker är holländarna många stolta över sitt öl – samt tillsammans med all rätt.

Härifrån kommer bland annat välkända ölsorter vilket Heineken och Grolsch. Det finns inom stort sett ständigt flera olika ölsorter för att välja mellan när ni bör beställa, samt även andra starka alkoholhaltiga drycker är populärt.

Vin är ej lika uppskattat, samt även angående detta finns för att beställa är detta likt regel en något snävare utbud för att välja mellan.

Dricks

Om ni äter på matställe inom Nederländerna får ni räkna tillsammans med för att priserna ligger på ungefär identisk nivå liksom inom landet.

Dricks är ej en måste, dock detta är så uppenbart ständigt ett uppskattad gest ifall ni är nöjd tillsammans med den service ni fått. enstaka normal dricks inom landet ligger något lägre än vilket man brukar ge inom många andra länder, samt ifall ni önskar ge dricks inom Nederländerna lägger ni vanligen på 5-10 % från notans kostnad.